Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Moderna verldsförbättrare. Af Claës Lundin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gamla teologiskt-feodala åskådningssätt, b varigenom tidens sjukdomar
skulle botas.
Nej, man måste sätta hela sitt hopp på framtiden, menar Max
Nordau. Det sämsta menniskan kan göra är att mostå sin rörelsedrift.
Derför är den i våra dagar så vidt utbredda opportunismen, som är
radd för grundliga lösningar och vill fasthålla den till sanning
uppåt-strafvande menskligheten i lögnen samt vid den nya verldsåskådningena
anstonnande mot de gamla formerna försvarar dessa senare, utan att ge
de förra orätt, på samma gång menniskoslägtets grymmasté fiende och
fullständigaste osedlighet.
Hvad som är menskligheten närmast af nöden är att skaffa sig
möjlighet att lefva i öfverensstämmelse med sitt begrepp. De gamla>
formerna måste försvinna; de måste ge plats för nya, som
tillfredsställa förnuftet; individen måste botas från sin disharmoni och varda
sann och ärlig. Om den absoluta lyckan icke ligger inom mennisko*
Hfvets sfer, om utvecklingens organiska process utesluter den samma,,
kan individen åt minstone följa sin utvecklingsdrift och känna, att hari
rör sig i riktningen åt sitt mål, idealet. De gamla institutionerna
kunna ej räddas från förstöring; förr ellfer senare sprängas de sönderr
och . det vore en välgerning att genast undanskafia det till undergång
bestämda och göra den obehagliga nedrifningsperioden så kort som
möjligt. Yi stå midt i denna förstörelseperiod och lida alla dess
obehag. Måhända är en, måhända ännu flera generationer dömda tjll
• en tröstlös vistelse på en ödslig bygnadsplats och att ; andligt
af-seende sakna tak öfver hufvudet. Men derefter skall säkerligen följa
beqvämlighet och behag. Vi äro uppoffrade; de praktfulla salarne i
det nya palats, på hvars uppförande vi arbeta, skola icke upplåtas för
oss; men kommande slägten skola inträda der, stolta, lugna och glada
såsom deras förfäder aldrig varit.
Detta är denne verldsförbättrares fasta förhoppning. Man ser
huru stor optimist Mltx Nordau i sjelfva verket är. Hvad som
förestår menskligheten, säger han, är lyftning icke förnedring; hennes
utveckling gör henne bättre och ädlare, icke. sämre och uslare,
såsom förtalet påstår. Upplysningen lär menniskan sanningar, hvilka *
i början helt säkert komma att ljuda oangenämt i hennes genom
lögnaktigt smicker bortskämda öron; men då hon en gång är mogen
att inse den otillåtliga .och barnsliga svagheten i att finna nöje i
tomt smicker och då hon grundligare öfverväger upplysningens och
teologiens lära, finner hon lätt, att den förra är vackrare och
trösteri kare. Den förstör den bestående, på religionen grundade
moralen, det är sant, men denna moral är godtycklig, ytlig och rent af
osedlig; den förklarar ej hvarför vissa handlingar kallas goda och andra
. dåliga; såsom skäl för att göra det goda anger den, att man derigenom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
