Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3—4 - Professor Sigurd Ribbing om Geijer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Att för öfrigt Geijer på 1840 års riksdag varmt ifrade for
erj representationsförändring i demokratisk riktning —
hvarvid han till och med önskade en långt mera utsträckt
rösträtt än den nuvarande — är väl bekant.
Att Geijers s. k. affall af minnestecknaren så
knapphändigt vidröres måste beklagas, då man vet, hvilken
af-görande betydelse dettä steg både i Geijers egna och hela
hans samtids ögon ansågs ega. För visso innebar det
något vida mera än de försigtiga och abstrakt hållna
medgif-vanden, som hr R. sett deri, nämligen fastmer en medveten och
öppen anslutning till samtidens liberala sträfvande. Hvarje
nummer af Literaturbladets båda årgångar vitnar
otvetydigt härom. Lika litet kunna vi anse förf:s förklaring af
skälen, hvarför flere bland 1809 års män med tiden vordo
konservatismens stödjepelare, träffande. Att de voro
påverkade af den s. k. restaurationens idéer är väl
obestridligt, men att såsom hr R. vilja betrakta sjelfva 1809 års
statslivälfning såsom en frukt af dessa eller dermed
jemför-liga idéer j är helt visst en både logisk och kronologisk
orimlighet, och säkerligen skulle ej i sådant fall en af
Na-poleons generaler ett år senare hafva intagit trappsteget till
Sveriges tron. Det torde sålunda vara fåfängt ätt med hr
R. vilja frikalla de sedermera konservative vordne bland
1809 års män från att hafva öfvergifvit sin ungdomstro; de
åter bland det ultrakonservativa partiét på 1830-talet,
hvil-kas åsigter icke hade undergått någon förändring, hade
hvarken deltagit eller kunnat deltaga i sagda ståtshvälfning.
Fastmer torde det kunna sägas, att just det liberala partiet
med L. J. Hjerta och meningsfränder i spetsen hade till sitt
hufvudsyfte att göra 1809 års ledande grundsatser,. hvilka
under restaurationens och den heliga alliansens gyllene tid
råkat i glömska, till något mer än en död bokstaf i
grundlagen. (Vi hänvisa i detta afseende till hr H. Wieselgrens
förträffliga monografi öfver Hjerta).
Vid frågan om Geijers förhållande till den studerande
ungdomen anför prof. R. ett för den nuvarande generatio-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
