Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3—4 - Är fattigdomen i våra dagar en följd af öfverbefolkning? Af A. F. Åkerberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till henne. Alla menniskors lika rätt till begagnande af
jord är derför äfven så klar som deras lika rätt att andas
luften. Denna rätt är naturlig» och oafhändbar. Att
förneka den är detsamma som att antaga, att en del menniskor
* ha bättre rätt att lefva än andra. Detta antagande är i
sjelfva verket den tysta förutsättningen för hela den
närvarande, på privateganderätt till jordfen hvilande
samhälls-bygnaden. Att Malthus genom sin lära om öfverbefolkning
gaf ett skenfagert stöd åt detta antagande — just detta var
det som gjorde honom så populär hos de herskande
klasserna, som förmådde regerande furstar att sända honom
ordensdekoratiorier och rike män att vilja gifva honom
lifs-tidspension.
Denna stora orättvisa — att jorden är privategendom —
ligger till grund för alla andra orättvisor, gör den ene
men-niskan till den andres slaf och bibehåller städse slafveriet
— äfven der det till namnet blifvit afskaffadt — under
hvilka nya förklädnader det än må framträda. Att en del
— stor eller liten — af jordens yta skall tillhöra den, som
~ en gång tagit den i besittning, och hans rättsinnehafvare
under alla kommande generationer — med uteslutande af
alla andra — är alldeles lika som, om den, hvilken kommit
först till ett gästabud, skulle ha rätt att vända alla stolame .
och utestänga alla senare ankommande från bordet, eller
som om den, som kommer först in i en jernvägskupé, skulle •
ha rätt att upptaga så - många platser han ville och der
breda ut sin packning. Han får göra det så länge han är
ensam; men när flere passagerare komma in, måste han
maka åt sig. Förhållandet är fullt analogt. Hade väl
menniskor i förra generationen eller för hundra år sedan eller
för tusen år sedan bättre rätt till denna verlden än vi? Om
icke — hvarför skulle då vi underkasta oss deras förfogande
öfver större eller mindre delar af jordens yta till förmån
för sina efterkommande och för dem, som inträda i dessas
förmenta rätt, och till skada för det öfriga menniskoslägtet
under alla kommande slägtled? Monopoliserandet af jord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
