Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3—4 - Från de anklagades bänk: E. G. Geijer, H. B. Palmær, Vilhelm von Braun och August Strindberg för religionsbrott inför verldsliga åklagaremakten - Åtalen mot Palmær och Braun
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
slogo hans fönster: “Ein Stein, Ihr Herren, es ist eih
schlech-tes Argument!“ Han förstod ej och förstår ej ännu i denna
stund, att hans aktioner hade syskontycke med bondens
beteende, som kastade ålen i sjön, under utrop: nu drunknar
kanaljen! Både vänner och fiender sökte hejda hans ifver,.
men allt förgäfves. O, då jag skådade detta, huru ofta och
uppriktigt suckade jag: “Barmhertige Gud! förläna hr August
von Hartmansdorff én smula förstånd, åtminstone så
mycket, som han behöfver för att förstå att han inget förstånd
har.“ Men fåfängt stego mina suckar till skyn. Hr von
Hartmansdorff förtfor med indragningar, tills hans egen
indragning blef nödvändig, och med aktioner, tills han sjelf
måste försättas ur aktivitet. Må man ej tro, att dessa
uttryck innebära en oädel glädje öfver storhetens fall.
Jag-fröjdar mig endast att litenheten förlorat sitt privilegium
att göra sig stor. ‘
Det åtal, som nu bedrifves mot Östgöta
korfiesponden-ten, är både det sista och det befängdaste af alla de åtalr
dem. hr von Hartmansdorff anstält. Om jag säger, att det
är en upp- och nedvändning af sak, så har jag sagt för
iitet. Om jag tillägger, att det är en in- och utvändnirig
af sak, så har jag sagt mycket, dock icke nog. Men om
jag ytterligare tillägger, att det är en bak- och
framvänd-ning • af sak, så blir karakteristiken skäligen fullständig.
Längre fram skall jag något närmare belysa dessä
intressanta vändningar. Aktor har, i enlighet med sin instruktion,
rubricerat det förmenta brottet som “ gäckeri *med Guds ord.“
Huru dermed sig förhåller, kan icke afgöras, förr än noga
bestämdt blifvit, hvad söm menas med gäckeri och .hvad
som menas med Guds ord. Jag skall i korthet försöka en
sådan bestämning, den Aktor visserligen försökt, men utan
framgång. Med gäckeri menas ett skämt, hvari den
skämtande uppenbarar ett tydligt förakt för den eller det, h
varmed han skämtar. Med Guds ord åter menas den heliga
skrift, ej mer och ej mindre. Om dessa definitioner ega
någon giltighet, och det måste de väl, ej mindre inför Aktor,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
