Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - »Ett skämt», Parisernovell af Gaston Bergeret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
154
markisinnans bref, men domaren stod alljemt fast vid,
att det var något obegripligt i denna affär.
När allt var uträttadt, gick Hugues till markisinnan
och återlemnade detta bref jemte de begge andra, för
att intet spår skulle finnas qvar af en historia, som kunde
förorsaka henne obehag.
Finkänsligheten i detta handlingssätt uppskattades
af markisinnan, som, hädanefter lugnad för följderna af
sitt skämt, med större oro motsåg svårigheterna af den
vändning saken tagit.
Men Hugues gjorde ingen häntydning på de känslor,
som han nyligen uttryckt för Justine med sådan värme,
och markisinnan måste sjelf taga första steget till en
förklaring: Jag hoppas, hr Vicomte, att ni icke håller
allt för noga räkning med mig för de obehag jag för-
orsakat er. Ni inser nog sjelf, att denna obetänksamhet
bör helt och hållet glömmas. Jag skulle vara lycklig,
om min vänskap kunde trösta er öfver Justines död.
— Det är en större olycka än ni kan tänka er, min
nådiga. Jag älskade en qvinna — och ni har dödat
henne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
