Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3—4 - Gustaf Mauritz Armfelt såsom konungagunstling, af Ernst Wallis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Da
dessa snillrika män till sina personliga vänner och kunde
hafva skäl att fordra deras tacksamhet så väl som Armfelts.
Det länder icke denne sistnämde till skam, att hans upp-
fattning af tacksamhetens -förpligtelser var en annan än
dessa samtidas, om han ock stundom varit af en annan
tanke än sin konung i frågor af så väl större som mindre
vigt.»
Ty Armfelt var ingalunda blind för Gustaf den
tredjes. fel och svagheter och vågade äfven, motsäga
honom, stundom till och med icke utan en viss hetta,
som vitnade om hans häftiga finska lynne. Då kunde
någon gång lätta strömoln uppstå på deras vänskaps
klara himmel och hos Armfelts afundsmän vid hofvet
väcka de ljufvaste förhoppningar. Men det dröjde aldrig
länge, förr än nådens sol åter kastade sina strålar öfver
denne gunstling, hvars uppriktiga och hängifna trohet
konungen aldrig hade något skäl att betvifla.
Det skulle emellertid dröja temligen länge, innan
denna hängifvenhet fick pröfvas i rikets stora och vigtiga
värt. Tills .vidare; var det .egentligen ; Armfelts. glada
lynne: och uppfinningsförmåga, som: stäldes på prof vid
arrangerandet af hofvets nöjen, särskildt de dramatiska.
Den vackre och ståtlige gunstlingen blef en bland de
ifrigaste deltagarne ett i dramatiskt sällskap, som Gustaf
den tredje bildade under vintern 1781-—-82 under namn
af »förbättringssällskapet för svenska språket. Huruvida
Armfelt visade nägra framstående anlag som skådespe-
lare, vill hans biograf lemna osagdt och tillägger, att
hans . utseende och otvungna väsen fingo väl ersätta
hvad som brast i djupare uppfattning och studium.
Äfven med smärre tillfällighetspjeser sökte och lyc-
kades Armfelt roa konungen och hofvet, utan att likväl
mer än en gång höja sig öfver dilettantens ståndpunkt.
Då Armfelt och Hallman i förening författade den lilla
ypperliga vaudevillen »Tillfället gör tjufven», gjorde de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
