Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3—4 - Strindberg och qvinnofrågan, af Hjalmar Branting
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
det i »Giftas», i nutidsprogrammet för qvinnorörelsen efter
Strindbergs sinne. Detta är nu att ge med ena handen
och taga tillbaka med den andra, ty nog lära vi få vänta,
innan folkskoleflickorna få läsa statskunskap. I »Likställighet
och tyranni» målar författaren sid. 19 upp en riktig
skräckbild af reaktion, om qvinnorna skulle få rösträtt nu. När
skola de få det då? »Jo, när vi få allmän rösträtt, kanske
icke ens då genast.» Nio sidor senare i samma uppsats är
emellertid detta glömdt, och förf. »erkänner som ett misstag»,
att han i »Giftas» hyser farhågor för beviljandet af rösträtt
nu genast. Skälet till denna omsadling är att »det är bättre
att ha fienden i ansigtet än bakom buskarne»!
Som af dessa trenne olika uttalanden de två
öfverensstämma deruti, att qvinnan gerna kan vänta en tid, innan
hon får rösträtt, så ser det ut som om denna uppfattning
vore hos Strindberg förherskande. Om så är, har han
härmed i en mycket vigtig punkt stält sig i afgjord strid
mot det stora parti, hvars grundsatser han med ett prisvärdt
mod sagt sig omfatta, jag menar socialisterna. I alla länder,
så vidt jag vet, i Tyskland, Frankrike, England, Italien,
Schweiz, Danmark och Sverge har det socialistiska
arbetarepartiet satt på sitt nutidsprogram fordran på allmän rösträtt
för qvinnor så väl som män. Arbetarne se i qvinnan i det
nuvarande samhället en menniska, undertryckt som de sjelfve.
De uppfatta qvinnofrågan som en del — och icke den minst
vigtiga — af frågan om alla förtrycktas frigörelse. Och när
de det göra, säger det sig sjelft, att frågan om rättvisa blir
bestämmande framför små, tillfälliga opportunitetshänsyn.
Om qvinnorna till en början skulle göra ett mindre godt
bruk af sin nya makt, hvad betyder det i det stora hela?
Erfarenheten skulle snart göra dem klokare; deras politiska
uppfostran, sedan de fått rösträtt, skulle hastigt komma i
jemnhöjd med männens, medan man fåfängt skall söka
bibringa dem något djupare intresse för allmänna
angelägenheter, om de skola hållas utom alla rättigheter. Det icke
blott bästa, utan rent af enda sättet att lära ett godt bruk
af valrätten är att få använda densamma; detta gäller om
qvinnorna lika väl som om de ännu under strecket stående
männen.
För öfrigt förbiser Strindberg, då han uttalar sig mot
qvinnans rösträtt nu, att det icke står i framstegspartiets
makt att genast drifva denna sin fordran igenom. Han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
