Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3—4 - Strindberg och qvinnofrågan, af Hjalmar Branting
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för alla dessa unga öfverklassherrar, som nu knyta sina »fria»
förbindelser med underklassens döttrar, utan annan risk än
möjligen en inlösen på barnhuset; pris 400 kronor.
Strindberg förbiser här, att den absoluta frihetsprincipens
genomförande under nuvarande för öfrigt oförändrade
förhållanden blott skulle bli frihet för den starkare, för mannen, att
kasta hela omsorgen om barnen öfver på modern. I samma
mån deremot som qvinnans ställning höjes till allt större
jemlikhet med mannens, och i samma mån
solidaritetskänslan menniskorna emellan blir mera utvecklad, kan detta
lossande af banden utan fara gå för sig, ty då förhindras
frihetens missbruk af jemlikheten och solidariteten.
Qvinnofrågans fullständiga lösning pekar vida öfver nu
rådande samhällsformer. Lika som den s. k. sociala frågan,
hvaraf den i sjelfva verket utgör en del, och icke den minst
vigtiga, kan den först definitift skaffas ur verlden i en
samhällsorganisation, som tillförsäkrar alla medborgare och
medborgarinnor full frihet och jemlikhet. De arbetande klasserna
komma i våra dagar allt mer till insigt om det nu rådande
ekonomiska systemets ohållbarhet inför rättvisa och förnuft.
Qvinnorna hafva i stort sedt ännu ej hunnit så långt, fast
som bekant i våra dagars historia exempel visst icke fattas
på att qvinnor förvärfvat sig hedersrum bland socialismens
förkämpar eller martyrer.
Men innan denna radikala omhvälfning kan med utsigt
till varaktig framgång företagas, måste ett stort uppfostrande
arbete gå förut. Och härpå skola män och qvinnor arbeta
tillsammans som vänner, och icke som fiender, för att
begagna Strindbergs ord. Ja väl, och det göra de redan. De
män, som sätta rättvisan öfver bevarandet af egna
företräden, de stå som qvinnorörelsens bundsförvandter, och flere
bland männen, en Stuart Mill, en Ibsen, en Björnson och
andra, höra till dem, som uträttat allra mest i den goda
sakens tjenst. Må det tillåtas mig att sluta dessa
anspråkslösa rader med uttryckandet af den förhoppningen, att äfven
August Strindberg en dag skall nämnas som en vän och
icke som en fiende till qvinnans frigörelsearbete.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
