Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3—4 - August Bebel om qvinnan, af A. F. Åkerberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
324
grenarne af industrien, utan äfven till områdena för konst
och vetenskap. De, som :gå längst, fordra för henne äfven
politiska rättigheter.
Författaren anmärker, att i de nutida. qvinnoemancipa-
tionssträfvandena ännu råder en viss halfhet och oklarhet.
Man förbiser nämligen, att för så vidt det rör qvinnans till-
träde till. arbetet inom olika handtverks- och industrigrenar,
målet redan faktiskt är uppnådt utan annat resultat än en ökad
konkurrens af arbetskrafter; och att tillfället för ett fåtal
qvinnor att intränga i de högre lärdomsgrenarne, i läkare-
kallet och på embetsmannabanan samt der finna en dräglig
utkomst icke upphäfver det stora flertalet qvinnors beroende
ställning och det häraf följande könsslafveriet i det nutida
äktenskapet och prostitutionen. Qvinnofrågans fullständiga
lösning, som innebär, att qvinnan ej blott blir lagligen lik-
stäld med, utan äfven ekonomiskt oberoende af mannen och
intellektuelt jemnbördig med honom, »är med de nuvarande
samhälleliga och politiska institutionerna lika omöjlig som
lösningen af arbetarefragan>.
För att ådagalägga detta öfvergaår författaren nu till en
intressant och sakrik historisk undersökning af. qvinnans
ställning i förflutna tider och i våra dagar. I det kapitel,
som handlar om »Qvinnan i forntiden», anmärker han först,
att »qvinnan var det första menskliga väsen, som fick smaka
träldomen>». Hvad som grundlade hennes träldom redan i
en aflägsen urtid och sedermera vidmakthällit den under
ärtusenden, var de särskildt för henne utmärkande egenska-
perna såsom könsväsen. Hennes behof af hjelp och stöd
under hafvandeskapet och den långvariga perioden af barnets
uppväxande ledde under er tid, då man aktade endast den
fysiska styrkan, och kampen för tillvaron framträdde i sina
räaste former, till hennes fullständiga beroende och under-
kufvande af mannen. Författaren skildrar denna träldom
hos de gamla österländska folken i dess mångfaldiga former
— seden att köpa hustrun af hennes fader, qvinnans inspär-
rande’ i hemmet och afstängande från den yttre verlden,
ogifta qvinnors prostituerande såsom kultushandling (i Ba-
bylon och flerstädes), den olika moralen för man och qvinna
och polygamien. Han skildrar qvinnans ställning i det
gamla Grekland, som tillräckligt betecknas genom Demo-
sthenes” ord: »Vi gifta oss med hustrun för att i äktenskapet
få barn och inom hus ega en trogen vakterska; vi hålla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
