Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3—4 - En akademisk prisfråga, af G.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
|
|
|
|
|
305
Det säges äfven, att tofsmesen skulle bygga bo i gamla skatbon,
hvilket måste betviflas.
Sid. 43 yttras: »Stjertmesens ho hvilar alltid på ett stöd
och liknar till sin form ett stort ägg.» — Der ha vi ägget! —
Förut har naturligtvis okunnigt folk trott att boet sväfvade i
luften. ;
Sid. 44. »De sylvie-lika fogelfamiljer, som vi hittills be-
traktat, hafva företrädesvis tillhört gamla verlden.> — Månne de
icke ännu göra det?
Sid. 50 påstås det, att flugsnapparna ofta stiga högt upp
i luften för att taga fast en uppspanad gräshoppa m. m. —
Så högt sträfvande gräshoppor ha vi förut aldrig hört omtalas,
så framt icke härmed, menas den egyptiska, för hvilken dock
flugsnapparen skulle blifva lika rädd som talgoxen för hatten.
Sid. 55. Om Gråa Flugsnapparen anföres: »ungarna sitta
under regniga dagar hungrande och klagande på qvistarne, för-
äldrarna flaxa kring husen och träden äfven som de större flu-
gorna lockande däggdjuren, och komma de med tom näbb i
närheten af bärbuskar, exempelvis vinbärsbuskar, störta de sig
i-en båge uppifrån nedåt, afslita ett bär och föra detta genast
till ungarna.» — Då detta hos oss skulle inträffa i Juni månad,
så är det klart att ungarna, liksom okynniga barnungar, äro
begifna på vinbärskart, hvilket man förut icke haft reda på.
Sid. 59 säges, att törnskatorna ha fritåiga fötter; detta är emel-
lertid icke förhållandet, i ty att uttån är vid roten sammanvuxen
med mellantån, hvilket för öfrigt är karakteristiskt för de egent-
liga tättingarna.
Sid. 72 säges, att Jernsparfven tillbringar vintern i södra
delen af vårt land. I Holmgrens handbok i zoologi står dere-
mot, »att han flyttar bort sent om hösten och återvänder tidigt
om våren, medan ännu snö qvarligger, och att det möjligen torde
vara af denna anledning, som man kommit på den tanken, att
han hos oss skulle stanna qvar öfver vintern.»
Sid. 74 läses, att Domherrar utmärka sig genom krokfornmig
näbb, hvilket naturligtvis är i hög grad missledande.
Sid. 76 torde vi äfven få anmärka en missledande uppgift,
nämligen att strupen på domherrén säges vara glänsande svart.
Samma sida läses rörande Domherrens lefnadssätt och födoämnen:
»Först då vintern drifver honom ur skogen, kommer han i hela
sällskap till fruktträdsplanteringarna och byarnas trädgårdar
eller i fältens buskar, för att söka de få bär och korn, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
