Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3—4 - En akademisk prisfråga, af G.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
370
vetenskap för öfrigt uti’ arbetet, så hade det väl varit skäl uti
att undvika sådana benämningar, som kunna vilseleda.
Sid. 289. Bearbetaren bibehåller här namnet dSpelkråka.
Holmgren gör i sin handbok i zoologi följande ahmärkning:
Prof. Sundevall anser, att hon rättast borde kallas Spelkråka,
men författaren har ingenstädes här i landet hört denna be-
nämning af folket, som deremot allmänt kallar henne Spillkråka,
af den anledning att hon, såsom man uttrycker sig, spillar
sönder träden och stubbarna>.
Sid. 241 säges, att hon (spillkråkan) vädrar Jättegetingens eller
Hästmyrornas larver. Då jag icke kunde sjelf förstå, hvad som
menades med dessa insekter, rådförde jag mig med en framstående
entomolog, som upplyste mig om, att med jättegeting icke härvid-
lag egentligen kunde menas Bålgetingen, utan sannolikt den i våra
barrskogstrakter vanligt förekommande Trästekeln, hvars larver
lefva under barken i veden, och att med Hästmyra sannolikt
menades vår vanliga, ofta i trädstammar lefvande Stockmvyra.
Sid. 260 bibehålles rörande Göken ännu den gamla sägen,
att han framför allt skulle lefva af håriga fjärillarver, som för-
smås af andra foglar. Holmgren har i sin handbok i zoologi
deremot tydligen visat, att Göken endast i nödfall tillgriper
dylika larver.
Sid. 321 påstås om Dufvorna, »att frön och rotknölar af
de mest olika slag utgöra flertalets näring» — Jag förstår
sannerligen icke, hvilka slags rotknölar härmed åsyftas, ej hel!er
huru rotknölar skulle kunna åtkommas af dufvorna, då deras
svaga näbb icke tillåter dem att gräfva i jorden. Lika orimligt
synes mig påståendet, å. sid. 325, att Ringdufvan skulle äta
daggmaskar, hvilka, om än dufvan på något listigt, för mig
oförklarligt sätt, skulle kunna fånga dem, krypa upp till jord-
ytan så sent på aftonen, att denna fogel redan gått till hvila.
Herr Redaktör! Ni tycker kanske, att det äfven för mig
kan vara tid att nu gå till hvila, och jag vill derför icke längre
taga ert utrymme i anspråk. ’ Något slags fortsättning af min
ransakning vill jag dock söka: att ombesörja annanstädes, för så
vidt icke den högt förtjente utgifvaren af Svenska Jägarförbun-
dets Tidskrift — »hvilken naturligtvis vore den mest kompetente
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
