Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5—6 - Ett och annat om våra rangförhållanden, af Marcellus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
383
nedre ’ regionerna. Som . en blixt :spred sig ryktet ’om
den skymf, som den sköna »rosen»> lidit, och ett doft mum-
mel af förtrytelse hördes i borgerskapets leder, ren
vördnaden var stor, och det höll på att stanna-vid denna
oskyldiga opinionsyttring, då ryktet ock hann fram till
smårummen, der vid ett spelbord gillets så godt som
enväldige direktör, en tobaksfabrikör, som hette Suul,
hvilken tjent sig upp till en högst betydande: förmögen-
het och inom staden åtnjöt lika stort som välförtjent
anseende, i all sköns lugn satt och tog sig ett:parti
med några goda vänner. Gubben teg men gick upp
från spelbordet och inträdde i balsalen just som en dans
skulle spelas upp. Den vredgade direktören gick nu
fram rakt under musikläktaren, klappade i händerna och
sade till musiken »balen är slut — blås af. Här hjelpte
inga böner. Det var gillets lokal och gillets bal. Adeln
hedrade den blott genom sin närvaro samt fick tiga och
lida. Gästerna troppade af och knappt var det rent hus,
förr än "timmeéerkarlar uppkallades för att genast jemna
den adliga upphöjningen med det andra golfvet. Nästa
bal, som kom, hade blott eZ/ golf att dansa på, och innan
balen började, förklarade gubben Suul högt och tydligt:
Nu ä” alla platser i den:’här salen lika goda». Och så
var det adliga balprivilegiet i Knutsalen -afskaffadt.
Men jag återvänder till rangstriderna på 1600-talet.
Redan 1660 fordrade adeln i sina postulater till Carl
XI:s förmyndareregering, att »den rang mellan ridder-
skapet och adeln måtte göras, till hvilken våra adliga
privilegier oss vägen bana, så att de samtliga med de
förmåner, hvilka uti Sveriges lag 23 cap. samt adliga pri-
vilegierna omförmälas, måtte blifva hedrade och alla
härtilldags öfvade ’disordres ur vägen röjda» I denna
strid mellan bördsrangen och embetsmannarangen stod
den högaristokratiska förmyndareregeringen alldeles obe-
tingadt på den förra sidan, men den vågade dock icke
|
|
|
3
|
ä
Få
ad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
