Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5—6 - Ett och annat om våra rangförhållanden, af Marcellus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’
|
Id
104
||
1
|
|
|
392
vinnande af sina planer på tronföljden öfverbefolka
riddarhuset med sina lydiga verktyg, icke just sparade
på titlars meddelande. Säkert är imellertid, att redan
1723 rikets ständer icke voro rätt nöjda med det sätt,
på hvilket regeringen handhade sina prerogativ i den
vägen. Man finner dem nämligen yttra sig om denna
sak på följande sätt: . »Som det förnimmes, att mycken
oreda vid embetens och tjensters förvaltande derigenom
förorsakas, att de tjenstgörande erhålla högre karakter
och rang än deras verkliga befattningar tillkommer>,
så förordnade ständerna, »att hädanefter hvarken i civil-
eller militärståndet utan i sådant fall som regeringsfor-
men $ 42 (se ofvan) innehåller, någon högre karakter
må tilläggas än den som med dess hafvande eller till-
trädande beställning är enligt, samt staten föreskrifver.»
Och denna bestämmelse var icke att leka med. Man
ville, som redan visadt är, på den tiden upprätthålla
rangordningarnes, stadganden med böter och straftbe-
stämmelser och derför bestämde ständerna också, att
»den som antingen söker högre karakter eller en slik
ansökning till framgång föredrager eller på något sätt
till verkställighet befordrar böte hvardera ’1,000 daler
s:mt tjenstlösa nödlidande till gagn» För att förekomma
missbruk från regeringens sida tillades också följande
bestämmelse: »Ej heller skall de på staten stående
tjenster någon högre rang tilläggas än rangordningar
och resolutioner innehålla eller några nya beställningar
utom dem, som redan äro på staten uppförda, eller titlar
och karakterer med eller utan lön inrättas och förgifvas,
med mindre rikets ständer sjelfva pröfva nyttigt det ena
eller andra i underdånighet andraga och föreslå», hvilket
på den tiden betydde så mycket, som att ständerna i
detta afseende helt och hållet förbehöllo sig beslutan-
derätten. Imellertid finner man, att detta stadgande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
