Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5—6 - Ett och annat om våra rangförhållanden, af Marcellus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
; 393
alldeles icke iakttogs, utan tid efter annan utgåfvos
resolutioner af regeringen rörande rangen, utan att stän-
derna derför blefvo. hörda. Det gick-för sig på denna
tid, om allenast riksråden stodo väl hos det tör tillfället
herskande partiet. :
Som man sålunda ser, sysslade den s. k. frihetstiden
lika så väl som envåldskonungarne Carl XI och Carl
XII med rangfrågor, och båda fäste, som synes, stor vigt
och betydelse vid dessa förhållanden. Men med den
tendens, som hos hattår och mössor fanns, att utplåna
alla: minnen från enväldet, kom man till sist till ett
ganska märkligt resultat. En mängd missförhållanden
i embetsväsendet, hvilka förorsakade de styrande mycket
hufvudbry, hade uppstått. En grundlig undersökning
företogs, och vid 1766 års riksdag fattade ständerna en
mängd beslut till »befrämjande af lagarnes behöriga
verkställighet». Bland annat fingo äfven rangbestämmel-
serna sin beskärda del i skulden till de inrotade miss-
bruken, och man ingick i en vidlyftig undersökning, om
rangen »må vara nyttig att bibehållas eller icke» Det
framstack dock snart, att i de mått och steg, som man
nu vidtog, i väsentlig mån låg förborgad en protest mot
envåldstiden. Ständerna yttra nämligen: »Det är bekant,
att den (rangen) tillkommit under envåldsregementet och
till äfventyrs för särskilda orsaker, hvilka antingen nu
icke subsistera eller finnas vara i helt annat skick.» Såsom
af ofvan stående redogörelse synes, är detta icke fullt
sant. Det fans en rangordning redan innan enväldet kom
till, och det var icke enväldet, som framkallade rangskil-
naden, utan det var ridderskapet och adeln, som dref denna
fråga. Ständerna beslöto dock bland andra åtgärder
»till befrämjande af lagarnes verkställighet» att helt och
hållet afskaffa all rang, och man misstager sig visserli-
gen icke, om man anser detta beslut vara bördsrangens
sista kraftyttring mot embetsrangen. De motiv, som
Ur Dagens krönika. V. 5—06. 27
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
