Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5—6 - Vår bildande konst. Rörande utställningarna och konstakademien och hvad som passerat, af Claës Lundin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
403
riktigt »fini», såsom man förr sade. Aldrig förr har väl
så stort spelrum inom en konstskola lemnats åt den
individuela utvecklingen.
Alt hvad man här såg var också lefvande och kraf-
tigt, ett och annat kanske mindre tilltalande, men det
allra mesta af fullgod beskaffenhet, något af mästerlig,
intet dilettantmässigt. Om allmänheten, till någon del
åt minstone, kände förut huru Hugo Salmson och Aug.
Hagborg måla, så hade den icke förr synnerligt stor
reda på Richard Berghs förmåga att i porträttet träffa
den inre karaktäristiken, ej häller på Hugo Birgers
rätta styrka i färgen. Af Carl Larssons arbeten ha
några då och då kommit hit, men så fullständigt före-
trädd har denne ytterst fantasirike realist — han har
visat möjligheten af den föreningen — aldrig förr varit.
Nils Kreuger kände man föga här, men fann nu honom
vara en riktig fullblodskonstnär af rätta sorten. Bruno
Liljefors visade sin äkta konstnärshalt fullständigare än
någonsin förr. Georg Pauli likaledes. En förut blott
flyktig bekantskap med Robert Thegerströms nu mera
säkra pensel vann här en glädjande bekräftelse. Ernst
Josephson har man aldrig förr här sett så fullständigt
företrädd. W. v. Gegerfelt var visserligen förut bekant,
men bidrog på ett högst verksamt sätt till rätt känne-
dom om den svenska parisskolans betydenhet, och det
samma kan sägas om landskapsmålarne J. Ericson och
P. Ekström. Med Allan Österlind gjordes en fullstän-
digare bekantskap än hittills. Karl Nordström var en
helt ny bekantskap, ganska intressant, så förskräckta
många vid det målningssättet ovana än vordo af hans
i färgen kanske något öfverdrifna, taflor. Det är visst
icke säkert, att alt nytt är förträffligt, men det är ej
häller visst, att alt ovanligt bör fördömas. Under de få
veckor i fråga varande utställning hölls öppen, lärde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
