Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5—6 - Solens dotter, poem af Carmen Sylva (drottning Elisabeth af Rumänien, öfvers. från originalkandskriften, af Herman A. Ring)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tenor.
Omkring hans jernfasta handled nu
Hon sluter späda fingrar,
Han rycker och sliter men fåfängt, ej
Från taget lös han sig slingrar.
Kör af Skapelsen.
Nej kraft ej sviker vår drottning visst,
Hur än han må rycka och streta.
Du Solens dotter, du skall till sist
Den stridsbetvingande heta!
Nu lyfter han henne från marken opp,
Men taget det släpper hon icke —
Och mattas hon, nyfödda krafter och hopp
Ur Solens strålar hon dricke. —
Bergtrollen.
Drag henne in under träden du,
Solen allen henne stärker ännu!
Kön ar. Träd.
Dock vi röja
Väg, och böja
Bort oss alla,
Att dess lågor
Liksom vågor
Må med kraft på henne falla.
Bergtrollen.
Snart dagen är förrunnen,
Och Solens makt. försvunnen,
Med den all kraft,
Allt mod hon haft —
Då är hon öfvervunnen!
Solstrålarne.
Farväl du ljufva dotter,
Nu sjunker Solens bloss!
Bergtrollen.
Nu nalkas natten, herre,
Då tillhör segern oss!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
