- Project Runeberg -  Ur dagens krönika : Tidstaflor/Månadskrift för skönliteratur, teater och politik / 1885 /
523

(1881-1891) With: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

paret, m. fl. lyckade 1 lösningen af sina uppgifter, och särskildt
måste man fasta sig vid fröken Ahlanders goda utförande af en
fåfäng verldsdams och moders roll samt hr Hedins, såsom alltid,
skrattretande och utan afbrott skrattunderhållande framställning
af en gammal- kärlekssjuk tok till ryttmästare.

Hr Lindberg hade fått en komisk roll sig anförtrodd eller
hade själf anförtrott den åt sig. Karaktären, en kvinnotjusande,
värdelös musikidkare och tonsättare, * narr och skurk på samma
gång, borde åt minstone icke uppfattas annorlunda än komisk,
så vida det skall vara någon mening i figuren, och det är kanske
också hr Lindbergs afsigt att framställa mannen på det sättet,
men underligt ser det ut Framställningen hade dock kanske
varit af icke ofördelaktig verkan, synnerligen som maskeringen
är ganska god, i fall man aldrig förr sett hr Lindbergs Hamlet,
Gringoire, Hjalmar Ekdahl och Edgar, d. v. s. om man aldrig
skådat hr Lindberg själf på scenen. Nu är man, så snart han
i. denna roll säger ett ord eller tager ett steg, genast frestad
att till hans KrasinskifÖrklädnad utropa sitt: »je vous connais,
beau masque».

Hr Lindberg var, är och blir hr Lindberg, ett
praktexempel på det visserligen icke nya, men ej därför mer hållbara
påståendet, att skådespelarens personlighet måste ensam bestämma
rollens framställande på scenen och som, följdriktigt tillämpad,
leder därhän, att hvarje skådespelare icke bör spela mer ån en
roll, sin egen.

Med ökad visshet om denna oföränderlighet hos hr
Lindberg, ser allmänheten honom nu lemna Dramatiska teatern efter
att han under ett spelår där varit skådespelare och regissör. Såsom
skådespelare är listan på lians verksamhet snart uppgjord, såsom
regissör har han kanske uträttat mera, men i detta häfte fins ej
utrymme för någon framställning om »regien» på våra teatrar.
Gömdt är dock icke glömdt.

Kgl. .teaterstyrelsen har vägrat uppföra fru A. Ch. Edgrens
»Hur man gör godt», ett af den svenska dramatikens märkligaste
alster, men till spelning antagit hr Frans Hedbergs
»Inackorderingar», som icke just är så märkligt Då fru Edgrens
skådespel icke fått visa sig på tiljorna, är det ej häller tillfälle att
tala därom i en uppsats öfver teatrames verksamhet, men det
stycket låter nog tala om sig på andra håll. Kgl. teaterstyrelsen
är naturligtvis i sin fulla rätt, då hon vägrar mottaga ett
skådespel, men det är skada, att denna vägran skall träffa ett stycke
som otvifvelaktigt är fullt antagligt i dramatiskt afseende och
Ur Dagens krönika. V. 5—6. 35

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:30:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urdagkron/1885/0525.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free