Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5—6 - En Linnéan före Linné, af Albert Seberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
530
målningar finnas flera, som äro af stor betydelse för de arabiska
folkstammarnes historia. Sålunda återfinna vi hos Belons egypter
ett ännu i Sudan brukligt-sätt att upptäcka tjufvar, genom att
sammankalla alla misstänkta och gifva dem hvärdera tre kulor
af en deg, på hvars sammansättning någon »Medicinman» inne-
hade patent. Belon påstår sig ha sett huru den tredje kulan
»stockade sig i halsen» på tjufven, hvars strupe förmodligen
sammansnördes’ af ett dåligt samvete.
I minnesteckningar öfver Linné har det städse anförts som
en af dennes största förtjenster, att han uppfunnit det binära
namnsystemet, med ett slägtnamn och ett artnamn, båda på
latin, i stället för det förut brukliga sättet att beteckna hvarje
djur eller växt genom en långrandig beskrifning. Ännu samma
dag som Linnémonumentet aftäcktes här i hufvudstaden på-
mintes man om denna Linnéanska nomenclatur, denna »upp-
finning, som nu synes oss så enkel, men som ingen förut
förmått finna och som varit och alltjemt är af den största be-
tydelse för vetenskapen.»
Nåväl, wånamnsystemet är icke någon uppfinring af Linné
utan är användt 180 år tidigare af den franske naturforskaren
Pierre Belon.
Då Belon beskrifver de växter han sett under sina resor,
sammanför han de mest likartade under gemensamma slägtnamn:
Fayi, Ulmi, Fraxim, Aceres, Cormy o. 8. v. Detta hade visser-
ligen många naturforskare gjort före honom, ehuru icke i samma
utsträckning, men der en bestämd skilnad inträder mellan dem
och Belon, det är vid beteckningen af artnamnen. Före Belon
visste man ej bättre råd än att till slägtnamnet foga en beskrif-
vande latinsk fras så att t. ex. en växt fick heta Sedum majus
arborescens flosculis candidis, en annan Östrya ulmo similis
fructu racemosa lupuld simil 0. 8. v. Belon deremot betecknar
hvarje art, genom ett särskudt armmamn, som fogas till det
gemensamma slägtnamnet. Detta artnamn är än ett adjektiv,
som hänför sig till något visst kännetecken hos arten, än åter
ett substantiv som påminner om en ryktbar person eller om
ett af växtens förutvarande namn. Såsom exempel på det förra
slaget må nämnas Sorbus torminalis, Smilax aspera, Smilax levis,
Papaver cormiculatum, Cyperus longus, Cyperus rotundus. Exempel
på det senare slaget äro Viburnum Ruellii, Ficus Pharaonis,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
