Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5—6 - En Linnéan före Linné, af Albert Seberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Orobanche Lycos m. 1. Af slägtet Gemista kände han tre arter,
hvilka han efter deras förekomst benämde G. Ihspanica, G.
nivernensis och G. wulgåris.” Dessa beteckningssätt äro hos
Belon inga undantag utan de äro en allmän regel. De användas
öfver allt i hans reseberättelse, der han talar om sina utflykter
på ön Lemnos, på berget Ida (på Kreta), vid Svarta hafvets
kust; i Jerusalems omgifningar och andra ställen.
Hvad som gör de Belonska växtnamnen än märkligare är,
att en stor del af dem återfinnas alldeles oförändrade hos Linné.
Sådana namn äro t. ex. Berberis vulgaris, Capparis spinosa,
Papaver cormiculatum och P. Fheas, Tribulus terrestris, Rubus
Ideus, Sorbus Aucuparia och S. tornvinalis, Populus alba och
P. nigra, Smuax aspera, Veratrwm nmnigrum och många andra.
Äfven i sin foglarnes naturalhistoria gör Belon ett vidsträckt
bruk af det binära namnsystemet. Bredvid en mängd linnéanska
namn såsom Ardea stellaris, Alauda ceristata, Turdus viscivorus,
T. iliacus och T. puiaris, Hirundo rustica m. 1. träffas andra
sådana, som af Linné eller följande naturforskare blifvit förän-
drade, såsom Accipiter Aegyptius, A. stellaris (dufhök) och 4.
palwmbarius (falk), Struthio africus (nu S. camelus), Gallus galli-
naceus (nu G. domesticus), Columbo domestica, Picus arborarius,
Anas torquata, Alcedo vocalis (Linnés Turdus arundinaceus) m. fl.
Och slutligen är samma system, ehuru i mindre omfång,
genomfördt i Belons afhandlingar om fiskarne. Ombord på det
fartyg, med hvilket B. seglade i de grekiska farvattnen, uppstod
tvist om rätta namnet på en fisk, som besättningen fångat.
Några ville kalla honom hafssvin, andra åter murmelfisk. Belon
visade dem, att exemplaret liknade den i floder förekommande
barbfisken, hvarför — säger han — »vi döpte det till hafsbarb
och jag kallade det Mystus marinuss. På samma sätt »döpte»
Belon en hvit grundvattensfisk till Gobio albus »till skilnad från
en annan som var svart». Vidare gaf han aborren sitt nuvarande
namn Perca flwviatilis, benämde laxen Trutta fluviatilis, en darr-
rocka Torpedo oculata 0. 8. V., hvarjemte man hos honom finner
sådana namn som Draco marinus, Fiatola romanis m. ., hvilkas
slägtnamn upptagits som artnamn hos Linné.
Det är högst förunderligt, att det af Belon gifna uppslaget
blifvit nästan alldeles obeaktadt af de författare, som efter honom
utgåfvo arbeten i naturalhistorien. Belons skrifter trycktes
dock 1 så pass stora upplagor, att flera exemplar af dem ännu
äro+d behåll i några franska bibliotek: Belon sjelf var ej heller
en af sin samtid obeaktad person, hvilket man kan finna deraf,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
