Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7—8 - Ett och annat om våra rangförhållanden, af Marcellus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
566
numera så ändrats, att det är statsministern och mini-
stern för utrikes ärendena, som innehafva rikets högsta
värdigheter. Ursprungligen hade man 1809 bestämt en
annan rangordning i grundlagen. Man fann der skäligt
stadga, att »de tvenne statsministrarne innehafva rikets
högsta värdigheter. Statsråden ega lika anseende med
generaler och justitieråden med generallöjtnanter.> Om
också mindre underligt är, att man 1809 fann anledning
vara för handen att i sjelfva grundlagen intaga en jem-
förelsevis efter våra föreställningssätt så underordnad
fråga som angående rangen för statens högsta funktionä-
rer, så kan det onekligen förefalla något märkligt, att
1840 års riksdag vid departementalstyrelsens införande
fann för godt att bibehålla detta stadgande samt till
och med stipulerade en annan rangordning. Man er-
kände, att det var mindre lämpligt och behöfligt, att
någon viss rang för justitieråden i grundlagen stadga-
des och derför borttogs denna bestämmelse ur rege-
ringsformen, fastän högsta domstolens ledamöter ändock
fingo behålla sin rang oförändrad. Men hvad: statsrå-
den angick, så ansågs det i sin ordning, att deras höga
värdighet fastslogs genom sjelfva grundlagen. Det heter
— såsom motsats till upphäfvandet af justitierådens rang
— att »hvaremot och enär statsrådets ledamöter såsom
konungens rådgifvare stå honom närmast, med departe-
mentscheferne tillika lemnädt inseende öfver förvaltande
embetsverken, dem bort tillerkännas innehafvandet af
rikets högsta värdighet eller af den närmaste derintill>.
Men ännu mer förvånande är, att man så långt fram i
tiden som 1876,’då man vidtog förändringen med justi-
tiestatsministerns sjelfskrifna primariat och i stället i vår
statsförfattning införde en af konungen vald statsmini-
ster, ändock bibehöll stadgandena om rangförhållandena
inom statsrådet. Man: kunde :väknannars hafva: rtänkt;
att det bort vara en öfvervunnen ståndpunkt att sätta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
