Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7—8 - »Hur man gör godt» (drama af fru Edgren), af Claës Lundin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— — ———— EP ts NANTERRE RT RE RR FADER
679
och framställa dem för åskådare. Men då detta ännu icke, af
ofvan anförda orsaker, låter sig göra, måste vi nöja oss med
det tryckta ordet, så ofullständigt det än är för undersökningen
af ett för scenen ämnadt arbete. |
Första akten för oss till en af dessa barmhertighetstill-
ställningar, som är ett mycket eftersökt nöje för de högre klas-
serna och medelklassen, då man under skämt och lek samt
uppvisande af eget öfverflöd, ofta under anlitande af mycken
behagsjuka och allehanda flärd samlar ihop större eller mindre
summor för att afhjelpa nöden hos personer, som anses deraf
förtjänta. Det är en välgörenhetsbasar, ett af de sätt, på hvilka
man, enligt författarinnans åsigt, »gör godt», utan att taga i be-
traktande, om man också gör rätt.
Framställningen. är onekligen verklighetstrogen och därför
träffande. Om det också är sant, och det lär väl ingen opar-
tisk vilja neka, att många deltagare i sådana basarer äro lifvade
af de bästa afsigter samt att basarerne skaffat flere välgören-
hetsanstalter och äfven mera samhällsnyttiga inrättningar ej
ringa understöd, så är medlet dock för sig själft föga riktigt
och kan icke adlas af ändamålet. Det är ingenting annat än,
såsom det ock ofta kallats, en fåfängans marknad, på hvilken
hvar och en deltagare antingen icke tänker på, annat än det
nöje som där bjudes eller också går och inbillar sig vara en
mänsklighetens välgörare, som genom sitt »basararbete» fritages
från öfriga, mera verkliga och mera verksamma förpligtelser mot
sin nästa.
Så har förf. framstält saken och därunder funnit tillfälle
att göra styckets »exposé», hvilken på ett fullt upplysande sätt
redogör för ställningen vid den tidpunkt, då handlingen tager
sin början. Baron v Dähring är en man som folket inom hans
klass är mest, en person hvilken är aktad endast genom sin
samhällsställning, för öfrigt hvad man kallar en »ganska hygglig
karb, sin hustrus ödmjuke tjänare, alltid artig och uppmärksam
mot henne, »fin och ridderlig», ty han kysser alltid hennes hand,
och det kan aldrig hända, att han kommer in i sin hustrus
salong, utan att ha bytt om stöflar, när han varit ute.
Denne man har före sitt giftermål naturligtvis haft andra
kärleksförbindelser, men som icke kunnat föra till äktenskap, ty
de ha gält sådana kvinnor som kallas »sämre», d. v. s. som
tillhöra de »sämre», det är de fattigare klasserna. På basaren talar
en ung dam skrattande om, att baron haft »tusen historier» samt
att hennes man sagt henne, »att han lefver på samma sätt än
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
