Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9—10 - Guldägget, som glashönan värpte, novell af Ernst Arpi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
708
Sannerligen för Gud, han såg ut som om han blif-
vit tatuerad.
Sven Jonsson tog farväl och gick. Konsuln tittade
ånyo på klockan.
Half tio!
Det var då: ett ohyggligt söleri, innan man kunde
få en bit: mat.
Det riktigt »värkte »1. inelfvorna. Han sjönk ner 1
stolen, lade ryggen tillbaka, skrefvade med benen och
satte näsan 1 vädret.
Han kom att tänka på Sven Jonsson. Hade han
inte varit allt för hård mot den stackaren?
Men hvad skulle han väl gjort? Om han tagit en
ny .revers, så hade han nog fått se i månen efter pen-
garne — ty Sven Jonsson hade helt säkert förskrifvit
sitt bohag, innan reversen förföll.
Gården hans var naturligtvis intecknad upp öfver
takåsen.
En affärsman får inte vara släpphändt, ty då bär
det rent åt fanders. Men hur han resonnerade, kundé
han ej undgå att känna samvetsqval. När magen är
tom — skriker samvetet. För att slippa ifrån de. obe-
hagliga tankar, som pinade honom, beslöt han att skrifva
till Nielsen & Stage, den der norska firman, som ön-
skade ett parti tjära.
Sven Jonssons 50 tunnor kommo riktigt i grefvens
tid, ty så -mycket » ungefär hade fattats Honom till en
fartygslast.
Nielsen & Stages anbud var tusan så lockande, men
1 krona till pr tunna ville han ha.
De tycktes mycket angelägna. Fick han, hvad han
begärde .— Häger som. ej vari tvifyel.:underkastadt —
skulle han göra en så lysande affär, som han aldrig
gjort, sen han slog sig på att handla med tjära.
ECE
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
