Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9—10 - Guldägget, som glashönan värpte, novell af Ernst Arpi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Jo—o!
SONaAn, Bvacd val du då
— Hm, den der reversen — lika godt betala först
som sist.
Konsuln flög bort till skrifbordet.
— Det gör du klokt i, sade han och tog fram re-
versbaken.
Räntan bryr jag mig inte om — mycket nog ändå
för dig.
Sven Jonsson lemnade konsuln”den 100 kronesedel,.
som han haft hopskrynklad i handen.
> "Däck!
Konsuln strök öfver reversen både kors och tvärs.
— Här har du den, sade han och räckte Sven Jons-
son papperslappen. Du handlade som en sann kristen,
min käre Sven Jonsson — lönade ondt med godt.
Och han reste sig upp och klappade Sven Jonsson
på axeln.
Men tjärbonden, som stått och bitit sig i läppen,
kunde ej beherska sig längre, utan brast i gråt — våld-
sam gråt.
— Den djefvuln — den djefvuln, mumlade han, har
gjort mej rent olycklig.
— Seså, lugna dig, Sven Jonsson, sade konsuln vän-
Hot. Gull ar ju mtet annat anm mull
Bättre än rikedom är ett ädelt hjerta, och det har
du ta mig fan, Sven Jonsson — och derför skall Gud
förr eller senare — belöna dig!
Snyftningarne. blefvo allt svagare och svagare, och
tårarne föllo nu en för en.
Sven Jonsson lät tröjärmen stryka öfver ögonen.
När handen föll ner igen till sidan, kunde konsuln
ej: låta bli att smila:
Der: hade varit tjära på ärmen, och den :hade satt
stora märken öfverallt i ansigtet.
=
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
