Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9—10 - Guldägget, som glashönan värpte, novell af Ernst Arpi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VTT
— Ännu ond? Sporde konsuln och rynkade ögonbry-
nen. Hon svarade inte, utan vände hufvudet åt sidan:
De satte sig till bords.
Konsulinnan lade snart knif och gaffel ifrån sig.
Konsuln deremot, hvilken var storätare, lät sig ma-
ten väl smaka.
Han "bredde tumstjocka "lager af smör : på : brödet,
expedierade ett tjog. anjovis, ett halftjog saårdiner, tre
ägg och gjorde tomt på de festa assietterna.
— Är du redan mätt? sporde han och skar sig en
stor skifva schweizerost.
— Ja! ”Blef mätt bara på att se dig äta, för du
slukar då i dig som en riktig kannibal.
— Tackar för komplimangen!
Men du skall inte förvåna dig öfver, att jag äter
så mycket.
När man stiger upp klockan fem om morgonen, ser
du, har man en sådan tusans aptit vid frukostbordet.
Der, som ligger till klockan elfva, kan naturligtvis ej
ha smak för mat.
— Jag -brukar inte annars ligga till klockan elfva;
utbrast konsulinnan och lät gaffeln klinga mot ett glas
— så det skall du inte pika mig för — det är bara i
dag, som jag kommit på efterkälken — trodde knapt,
att jag skulle kunna lemna sängen,
— Hm — hvad fattas?
=— Hufvudvärk — oh, en sådan gräslig hufvudvärk.
— Konster! mumlade konsuln och skar sig en ny
skifva ost.
— Konster! skrek konsulinnan och lät gaffeln siå
riktiga trumfhvirfar.
Det säger du alltid när jag är sjuk.
— Ja — och det med skäl — tror jag, sade: kon-
suln och torkade sig om munnen med :serveten.: Hvar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
