Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9—10 - Moderna verldsförbättrare. Henry George, af Karl af Geijerstam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
754
För hvarje menniska, som födes, tillkomma. "icke allenast
flere kraf utan. ock en viss arbetskraft, hvilken tillika uträttar
mera än ett blott tillskott till de förut befintliga krafterna.
Hvilken betydelse menniskors samverkan har, visas på ett
särdeles enkelt och öfvertygande sätt i fjerde bokens andra
kapitel.
Det kraftigaste stödet för Malthus” teori är arbetslönens
tendens att falla i och med framåtskridandet. Det ligger så
nära till hands och låter så öfvertygande att säga, att då det
blir nödvändigt att för den ökade folkmängdens skull uppbruka
allt sämre jord, blifva lifsmedlen allt dyrare, och till följd häraf
arbetslönen i lifsförnödenheter räknad allt mindre. Men häremot
framhåller G. det nyss anförda faktum, att förmögenhetsproduk-
tionen proportionsvis är ofantligt mycket betydligare i civilise-
rade länder än i nyligen koloniserade. En ny teori måste för-
klara båda dessa hvarandra så rakt motsatta företeelser: större
produktionssumma och större pauperism.
Härtill kommer en annan företeelse, som den äldre natio-
nalekonomiska skolan icke upptagit, och som står i uppenbar
strid med den gängse löneteorin, den nemligen att kapitalräntan
sjunker i och med framäåtskridandet. Vi höra ofta konflikten
mellan arbete och kapital omtalas, och vi finna många gånger
den satsen predikas, att det är kapitalet, som roffar till sig ar-
betarens förtjenst. Men då är det märkvärdigt, att ju skarpare
fattigdomen träder fram, att ju högre bågen spännes, ju skar-
pare motsatsen mellan fattig och rik är, desto lägre blifva ka-
pitalräntorna, desto mindre anpart betingar sig kapitalet för dess
medverkan vid produktionen. - I nykoloniserade länder ärv både
arbetslön och ränta mycket höga, ja, arbetsgifvaren kan stun-
dom icke få köpa någons arbetskraft för något möjligt pris, och
2 procent per månad skulle i forna dagar i Kalifornien icke
ansetts som någon synnerligt hög ränta, men då folkmängden
växer, sjunka både räntor och arbetslöner trots den ökade pro-
duktionssumman.
Hittills är, som G. säger, problemet endast mera inveckladt:
För att nu visa, huru dessa skenbart hvarandra motsatta och
oförenliga företeelser kunna förklaras, underkåstar han lagarna
för egendomsfördelningen en genomgående granskning.
De trenne faktorer, som samverka vid skapandet af hela
samfundets förnödenhetssumma, äro naturen, arbetet och kapita-
let. Af dessa äro natur och arbete ursprungliga, i det att dessa
varit” produktionsfaktorer på alla utvecklingsstadier. Kapitalet
- - rr Rn AT TATT LÄRA TREES AE SIRENEN TT HATA
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
