Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9—10 - Literära ströftåg i Paris och London, af »Dagens Krönikas» utgifvare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
784
mig, att åtminstone de flesta af mina ärade åhörare skola finna
nyhetens behag i dessa om en ganska oväntad godmodighet
vitnande Bernadottesdragen — man erinre sig, huru marskalken
i Wien uppträdde som ett rytande lejon, enligt de nyligen
äfven på svenska” offentliggjorda aktstyckena.
Det nu följande är ett par bagateller, om man så vill,
men ganska karakteristiska.
I Hamburg fans det nämligen vid vårt århundrades början
en gammal fransk emigrant, Debonale, bekant som utgifvare af
en: diger grammatika, rätt egendomlig i’ sitt slag, hvars alla tre
upplagor (af 1806, 1807 och 1813) jag för kuriositetens skull
nu reqvirerade fram. Boken vimlar af korta berättelser och
infall, hvarom redan innehållsförteckningen vitnar — ett register
hvartill man väl aldrig i en grammatika får se ett motstycke.
Vid en regel hade emellertid förf. som exempel anfört: »Bona-
parte anses som en stor general, men han är blott en lycklig
röfvare». Då nu Napoleons herravälde alltmera utbredde sig,
började Monsieur Debonale frukta, att glåpordet skulle kunna
bekomma honom sjelf illa, hvarför han i en ny upplaga af
grammatikan insatte "Bernadotte 1i stället för Bonaparte. Men
då ville olyckan, att Bernadotte icke långt derefter anlände till
Hamburg som högste befälhafvare! Någon beställsam frambar
grammatikan och i första uppbrusningen lät Bernadotte seqve-
strera alla. tillgängliga exemplar af boken. Derjemte lät han
kalla till sig hr Debonale, men sedan fursten hållit för honom
en välförtjent straffpredikan, erhöll han exemplaren tillbaka
jemte ett kontant bidrag ur Bernadottes kassa för en blifvande
ny upplaga, utan något exempel på lyckliga röfvare!
Det andra humoristiska påhittet af guvernören är detta,
att då Bernadotte en afton mot vanan ville besöka teatern, fann
han den af honom betalta logen redan besatt och för öfrigt
hela teatern så proppfull, att han utan vidare måste bege sig
hem igen. TI förargelsen lät han följande dagen häkta teater-
direktören och satte honom inom lås och bom i sjelfva guver-
nementsbygnaden. En senator infann sig då, bedjande om nåd
för direktören och erbjudande sig att i hans ställe utstå fän-
gelsestraffet. Fursten förklarade sig benägen antaga anbudet,
men fäste derjemte senatorns uppmärksamhet på, att han icke
kunde» bjuda på någon anständig arrestlokal, eftersom man icke
försett honom (Bernadotte) med annat än gamla maskstungna
+ I sjunde bandet af »Ur svenska hofvets och aristokratiens lif».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
