Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9—10 - August Strindbergs »Utopier i verkligheten», anmälda af Karl Wåhlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3804
sociala idéer mycket lärorika stycken vore derför förspild möda. Det
är med denna bok som med jordklotet: den är ofruktbar vid båda
polerna, och det är i de mellanliggande bältenas mildare luftstreck som
äringen spirar. 3 5
Berättelserna »Aterfall» och »Öfver molnen» äro båda konstverk
af bestående värde. Den förra ger oss en rad fängslande och liffulla
skildringar ur de på grund af revolutionär propaganda landsflyktige rys-
sarnes lif i Schweiz. Berättelsens ’grundtanke är den, att länge sedan
vårt förstånd måst öfvergifva gängse åskådningssätt, värt hjerta hänger
fast vid med dem förknippade förhållanden. Derför kan Paul Petrowitsch
äldrig utan saknad och grämelse tänka på den lilla jordlappen, som han
ryckt ur steppens qväfvande omfamning, ehuru begreppet fädernesland
ej längre för hans förstånd ter sig som ett geografiskt begrepp och ehuru
han måste erkänna, att moderjorden var karg att odla. Hans tankar
»gå till torfvan, der hans föda växte, till de hvita björkarne, der han
tänkte nya, friska tankar, till de svarta granarne, som söfde hans smärta».
Derför utbrister också Anna Iwanowna, då Paul gör invändningar mot
hennes bön att få sin gosse döpt: »Jag kan ej hjelpa det, men jag får
ingen ro, förr än barnet är döpt! Det är enfaldigt, det är vidskepligt,
men jag kan icke hjelpa det, hör du!» Derför knäpper slutligen schwei-
zaren Bernhard samman sina händer hvarje gång han sätter sig till
bords: »det sitter i värre än det hvita vinet; — det är hans sätt att
förklara saken.
»Öfver molnen» är en döende mans afskedstal till lifvet, som han
lemnar utan saknad, derför att det så föga motsvarat hans förhoppningar,
men med en orygglig tro på en lycka, som i sena led skall varda hans
efterkommande beskärd. Och såsom när man åker på jernväg och röken
från lokomotivet, lik en ändlös karavan af spökhamnar, länge skymt bort
nejden för oss, plötsligt en kastvind kan föra den åt sidan och en
hänförande wutsigt upprulla sig för våra ögon, så glider här de från
glömskan uppståndna lefnadsminnenas sorgliga tåg stundom bort i fjerran
för att lemna rum för härliga schweiziska alplandskap, belysta af lifvets
strålande sol och sedda af ögon som äro vidöppna för lifvets skönhet,
derför att de nu se den kanske för sista gången.
I förra hälften af novellen »Samvetsqval» skildrar författaren, huru
en preussisk officer, hvilken på hög befallning låter aflifva tre franska
friskyttar, som tagits med vapen i hand — händelsen tilldrager sig
under sista fransk-tyska kriget — omedelbart efter orderns utfärdande
råkar i en psykisk kris af så outhärdligt qvalfull art, att vansinnet, när
det ändtligen aflöser hans förtviflan, nästan kommer som en befrielse.
Jag kan icke inom "allt hvad jag känner af modern literatur, när jag
undantar Dostojewskij, påminna mig hafva påträffat en skildring af ett
abnormt själstillstånd, som i kraft kan jämföras med denna.
I den episodiska målningen visar Strindberg hvad han förmår som
stilist. Det är ej blott färg i hans skildringar, det är sol öfver färgen,
det är lefnadslust och pukor och trumpeter! Dertill har han en instinkt-
lik känsla för den för. vårt språk naturliga satsbygnaden, hvilken ej hos
honom såsom hos ett stort antal af våra författare blifvit förvanskad
genom ” latinläsning. Jag vill såsom bevis för min uppfattning endast
exempelvis framdraga: i »Nybyggnad» den inledande naturbeskrifningen
samt skildringen af, huru Blanche sitter i sitt rum och dänker parfymer
ut i luften till dess hon blir yr i hufvudet och börjar fantisera — en
Te TRES on BÄR a
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
