- Project Runeberg -  Ur dagens krönika : Tidstaflor/Månadskrift för skönliteratur, teater och politik / 1885 /
852

(1881-1891) [MARC] With: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11—12 - Efter revolutionen (anmälan af C. T. Odhners Gustaf III:s historia) af V. K—r

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

RES MK BA AA — RR r

KR en FR RARE ARR RR RER EEE ETT SET FER AA EE Rn or FR

352

tjena till att belysa hans och de mest framstående perso-
nernas i hans omgifning karaktär. För honom gäller det
förnämligast att undersöka och uppvisa folkets yttre och
inre tillstånd, samt betydelsen för dess utveckling af hvarje
vigtigare händelse och handling. Hvad framställningen här-
igenom möjligen förlorar i poesi, det vinner den i sanning.
Prof. Odhner glänser icke med en lysande stil: hans fram-
ställning är stundom något torr; men han har i stället så
mycket större förmåga att gruppera och att framhäfva huf-
vudsaken i allt.

C. G. Malmström slutar sitt berömda arbete »Sveriges
politiska historia från Karl XII:s död till statshvälfningen

1772» med följande ord: »Det gälde nu — efter revolutio-
nen — att återställa rikets sannskyldiga oberoende af främ-

mande inflytelser; det gälde att föra statsskicket på en rätt
medelväg, der hvarken någon »envålds, allom bjudande och
rådande suverän . konung», ej heller några ’»maktägande
ständer» skulle kunna sätta sig öfver lagen och taga all
makt till sig.» Huruvida allt detta lyckades, huruvida den
nya regeringsformen utvecklades så, att den skapade och
tryggade ett sundt förhållande mellan samhällsmakterna,
huruvida partiandan för alltid var qväfd, det utländska in-
flytandet tillintetgjordt och fosterlandssinnet herskade, huru-
vida konungen sjelf förmådde uppfylla alla de pligter, som
den nya författningen honom ålade, och motsvara de för-
hoppningar och den tillit, som hans ord och handlingar in-
gifvit — allt detta tillhör Gustaf III:s histories krifvare att
förtälja».

Det är denna uppgift prof. Odhner söker fylla och
fyller; på ett sätt, som lemnar föga eller intet öfrigt att önska.

I de båda första kapitlen skildrar prof. Odhner Gustaf
III:s båda förstå regeringsår till och med revolutionen. Det
är naturligt, att han här ej har mycket att: tillägga till
Malmströms skildri ing. : Likaledes kan hans teckning i föl-
jande kapitel af Sveriges yttre politik närmast efter Sva
hvälfningen ej innebära mycket nytt för den, som känner
E.- Tegnérs förtjenstfulla afhandling härom i Historiskt
bibliotek.

Såsom prof. Odhner framställer, var 1772 års regerings-
form "ett försök att sammanjemka två” olika, för att icke
säga motsatta tidsriktningar och inflytelser. ’Å ena sidan
den "upplysta despotismen, som så väl öfverensstämde med

=

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:30:41 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urdagkron/1885/0888.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free