Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11—12 - Efter revolutionen (anmälan af C. T. Odhners Gustaf III:s historia) af V. K—r
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en
PIECES EUS ERNER RR = RETA
853
Gustaf III:s karaktär och åskådningssätt, och som förorda-
des icke blott af inflytelserike statsmän, utan äfven af flere
af tidens modförfattare, t. o. m. af Voltaire. A andra sidan
den riktning, som fordrade reformer ej blott för folket, utan
äfven genom folket. Den på Gustaf III infly telserikaste
förespråkerskan för den politiska friheten var utan tvifvel
grefvinnan d’Egmont. - I sept. 1771 skref-hon till Gustaf
IIT: »Jag tror, att ed. m:t skall bereda svenskarnes lycka
genom att utvidga eder makt; men om ni ej sätter gränser
derför, hvilka edra efterträdare ej kunna öfverskrida och
hvilka göra edert folk oberoende af en konungs dårskap,
en mätress’ nycker och en ministers ärelystnad, skall” eder
seger föranleda dessa missbruk, och ni skall inför efterverl-
den bära ansvaret derför!»
Hvilket inflytande den ena eller andra uttalade menin-
gen än må hafva haft på Gustaf III, säkert är, att han väl
insåg både olämpligheten och omöjligheten af att införa ett
despotiskt styrelsesätt. I Gustaf II Adolfs regeringssätt
trodde han sig hafva funnit den ideala medelvägen mellan
despotism och frihetstidens statsskick, på samma gång som
det obestämda och outvecklade deri öfverensstämde med
hans lynne och intresse: det lemnade i hans hand att efter
godtycke draga åt sig eller släppa efter regeringstyglarne.
Naturligt är på grund häraf, att 1634 års regeringsform
i mycket skall ligga till grund för 1772 års. Så med afse-
ende på förv: iltningens organisation, riksrätten m. m. Men
1720 års regeringsform kunde icke heller helt och hållet
lemnas utom betraktande vid författandet af den nya grund-
lagen. Beklagligtvis betraktade emellertid Gustaf TIL 1720
års regeringsforms principer och stadganden mera såsom en
varning än såsom en rättelse.
Man har såsom ett grundfel i 1772 års regeringsform
framhållit det ringa infly tände och den obestämda ställning,
som gifvits ständerna. De hade icke rätt att sammankomma
på bestämda tider, icke rätt att granska rikets protokoll
eller ställa rådet till rätta, ej en gång rätt att bestämma
statens utgifter eller granska statsförvaltningen. Obestämdt
var, på hvilket sätt ett lagligt riksdagsbeslut skulle till-
komma, eller huruvida stånden egde initiativ. Detta allt
var dock ingalunda det värsta felet. Ständernas ställning
var ingen brännande fråga, eftersom det måste blifva en
naturlig följd af den under slutet af frihetstiden rådande
Ur Dagens Krönika. NV. 11—12. 56
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
