Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11—12 - Efter revolutionen (anmälan af C. T. Odhners Gustaf III:s historia) af V. K—r
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
856
som de centrala embetsmännen, och öfver rättsskipningens
oväld och skyndsamhet höll konungen sträng hand.
Oaktadt alla sina ansträngningar för landets materiella
förkofran hade frihetstiden slutat med ekonomisk och finan-
siell ruin. Statsverkets ställning var förtviflad, myntväsen-
det befann sig i den största förvirring, och hela landets
materiella odling var genom näringarnas förfall skakad i
sina grundvalar. Att ordna myntväsendet, återställa jemn-
vigten i rikets finanser och gifva nytt lif åt näringarna var
det invecklade problem, som förelåg till lösning. för den
regering, som tagit styrelsen 1 arf efter rikets maktegande
ständer.
En betydande del af prof. Odhners arbete är egnadt
år skildringen af de ekonomiska missförhållandena och stats-
männens sträfvanden att afhjelpa desamma. I spetsen för
reformarbetet gingo den bekante finansmannen Liljener ants
och — man skulle icke tro det — det numera så konserva-
tiva kommerskollegium, då för tiden ett genom frisinnad
uppfattning och initiativ utmärkt embetsvy erk. Det är med
synnerligt intresse man läser redogörelsen för de märkliga
förslag till näringarnas upphjelpande, som afgåfvos af Liljen-
crants, kommers- och kammarkollegierna. Ett förbättradt
skatteväsen, storskiftens genomförande, handelns frigörande,
skråtvångets. lättande voro grundtankarne i dessa betänkan-
den. Mycket af hvad sålunda föreslogs blef också genom-
fördt och: bar frukt i ökadt välstånd för den stora massan
af det svenska folket. Mycket finnes också i dessa betän-
kanden, som förtjenar läsas och begrundas äfven i våra dagar
Den vigtigaste delen af det stora finansiella problemet
rar emellertid myntfrågan. Innan den var löst, kunde man
icke vänta någon uppblomstring i näringarna, och ej heller
kunde statens finanser ordnas, så vida icke kronan genom
en realisation sattes i tillfälle att träffa en uppgörelse med
banken och återfå sina till banken afträdda inkomster.
Måste sålunda realisationen sättas främst på regeringens
program, så var hon också förenad med de största svårig-
heterna. ’ I ingen fråga voro meningarna så delade och ut-
gången så beroende på oförutsedda "omständigheter. Härtill
kom, att regeringen i denna sak ej kunde handla med samma
frihet som eljes: hon hade visserligen fått i uppdrag af riks-
dagen att ordna myntväsendet, men blott i samråd med
bankofullmäktige. Det är också med spänd uppmärksamhet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
