Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11—12 - Efter revolutionen (anmälan af C. T. Odhners Gustaf III:s historia) af V. K—r
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
855
tidigt varsnade man de vådor, hvarmed de mindre fördel-
aktiga dragen i konungens karaktär hotade landet. Frön,
som sedan uppspirade och buro onda frukter, såddes ut
under den »lyckliga» tiden af Gustaf III:s regering.
Men endast efter hand framträdde de di åliga dragen i
konungens karaktär och regeringssätt. Sjelf visade konungen
i början mycken återhållsamhet, och hvad som brast härut-
imnan öfverskyldes till fullo af de reformer, som under hans
första regeringsår genomfördes i förvaltningen. Dessa re-
former voro så stora och genomgripande, att äfven den
gamla författningens uppriktiga vänner tills vidare med
undergifvenhet funno sig i sakernas nya skick.
edsin under envi äldets dagar hade adeln och embets-
männen vant sig vid godtycke och sjelfsvåld. Frihetstidens
statsskick gjorde embetsmännen till den i politiskt hänseende
herskande klassen. Adeln var hufvudsakligen en embets-
mannaklass, presteståndet bestod uteslutande af kyrkans
tjenare, och borgareståndet utgjordes till större delen af
borgmästare och rådmän. För att de tre af embetsmän be-
herskade stånden skulle så mycket säkrare kunna förblifva
i besittning af makten, uteslöto de bondeståndet från riks-
dagens egentliga medelpunkt, sekreta utskottet. Man kan
lätt föreställa sig, till hvilka missbruk detskulle leda, då
sålunda embetsmännen voro på en gång »redovisande och
redofordrande». Godtyckligheter oc ;h underslef inrotade sig
på nästan alla omr: åden oc Sh vulino genom åldern ett slags
häfd. Hela uppbördsverket hade råkat i den största oreda,
och kronobetjeningen tillät sig en mängd sjelfsvåld. De
till härens, landsstatens och presterskapets underhåll anslagna
räntorna och tionden hade olagligt stegrats af indelnings-
innehafvarne. Hvad rättsskipningen angick, så var det” ej
blott uppsigt öfver de underordnade myndigheterna, som
saknades. Afven inom öfverdomstolarne saknades det nit
och den oväld, som vederborde. Särskildt hade Göta hof-
ätt förvärfvat sig ett dåligt rykte härutinnan. I hela cen-
tralförvaltningen rådde den största villervalla och skröplighet.
Understödd af åtskilliga af det gamla rmösspartiets män,
framför allt justitiekanslern Lilliestr åle, grep sig konungen
med. ifver och energi an med reformarbetet på detta vid-
sträckta arbetsfält. En grundlig räfst anstäldes öfver allt
i riket med embetsmännen och de felaktige straffades. Dug-
lige och kraftfulle män stäldes i spetsen så väl för länen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
