Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11—12 - Moderna verldsförbättrare. Henry George, af Karl af Geijerstam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
862
pitalets natur. Den, som har samlat ett förråd, har en öf-
verlägsenhet öfver den, som är utan, och som icke har
utsigt att skaffa sig något genom att vätrda sig till jorden,
som är tagen i beslag. Han måste då hålla till godo med,
hvad kapitalisten bjuder honom. Jag tror icke, att man för
en sannings skull bör förbise eller underskatta en annan.
Författarens häftiga och hänsynslösa uppträdande mot
den Malthuska teorin är kanske den svagaste punkten i
hela arbetet, ty förf. kan här icke hålla sina känslor, sina
sympatier och antipatier, inom tillbörliga gränser; han be-
gagnar sig mångenstädes mer af hånets och qvickhetens
vapen än af det lugna räsonnemanget. Han är icke heller
förutsättningslös i sin forskning, utan man märker tyd-
ligt att han utgår från den förutfattade åsigten, att det
måste finnas tillräckligt med underhållsmedel för alla men-
niskor. Han synes dervid icke tänka på djuren; deras
inbördes kamp och strid lemnar han alldeles å sido; den
tyckes han icke finna oförenlig med en allgod guds
tillvaro. Att djuren slitas om födan, och att den svagare
blir utan, det är icke enligt hans uppfattning stridande mot
tron på en gud, som leder allt efter goda och rättvisa
lagar. Frågan om öfverbefolkning synes han mig endast
hafve invecklat, icke klargjort. Och dock är hans uppträ
dande gent PRE de Malthuska lärorna mycket förklarlig,
och han har i synnerhet funnit en sanning, hvilken han visser-
ligen öfverdrifver, men som i alla händelser bör tagas vara på.
Säkerligen har mången, som’ något sysselsatt sig med
de nationalekonomiska frågorna, gjort sig den fr ägan:
hvart hafva alla fördelarna af den så my cket omtalade ar-
betsdelningen och -de menskligheten höjande, nyttiga upp-
finningarna tagit vägen? Då man läser början af national-
ekonomiken, måste Idet ovilkorligen slå en tänkande men-
niska, huru oerhördt menniskans produktiva kraft växt.
Med samma . arbetskraft erhålles "ett mångdubbelt resultat
inom nästan hvarje produktionsgren. Men hvem har vun-
nit på detta? Den hittills gängse nationalekonomiken har
svarat, att tillväxten i produktiv förmåga har varit för liten
i proportion till den ökade folkmängden. Häremot genmä-
ler G., att det dock aldrig funnits sådana rikedomar som
nu, hvarför man kan hafva skäl att hoppas på en verklig
förbättring genom en omgestaltning af de sociala förhållan-
dena. Det ligger något hopplöst i den Malthuska teorin,
— sn EE
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
