Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11—12 - Moderna verldsförbättrare. Henry George, af Karl af Geijerstam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
361
mellan arbete och .kapital, och derför förnekar han all öf-
vermakt från kapitalets sida, då han funnit jordräntan vara
den vigtigaste orsaken till den inom alla civiliserade sam-
fund existerande fattigdomen.
Är det då så päls t, att de stora vinsterna göras en-
dast genom eganderätt till jord? Är det så sälar: att rike-
dom hopas på en hand endast till följd af jordräntan? Hur
mången grosshandlare, som icke egt en qvadratfot jord,
utan betalar hyra för det. lilla kontor, der han sitter och
arbetar, har icke derifrån »arbetat ihop» oerhörda förmögen-
heter! - Hvarifrån har han fått sin vinst? Hur skola vi
benämna denna inkomst? Dels är det lön för hans arbete,
dels " riskpremie, dels egentlig kapitalränta. De stora indu-
striella företagen, som äro grundade med stor kapitalmassa,
lemna en betydli igare del af vinsten åt företagarne, och ar-
betslönerna blifva icke högre än hvad den vanliga markna-
den betingar. En gynsam konjunktur kan mången gång
gifva en oerhörd vinst åt den förste företagaren inom ett
yrke, en vinst, som endast är att betrakta som företagarens;
den kekäkvar käka grunda sig hvarken på monopol eller på
eganderätt till jord. Dessa stora företagsvinster draga der-
för en betydande del från arbetets resultat. Och när en
kris kommer, och arbetsgifvaren förlorar, blir det hård nöd
för arbetaren, ty de »riskpremier», som de höga vinsterna
egentligen skulle representera, äro endast allt för ofta kon-
sumerade; de komma icke de egentliga arbetarne till godo,
endast arbetsgifvarne.
Hvad är det, som man egentligen har att invända mot
strejken som bot för låga frhetslöneld Jo, att den är makt-
lös! Egaren till kapital har medel för sitt uppehälle under
den närmaste tiden, icke så arbetarne. Dessa äro många
till antalet, hvarför deras blotta underhåll stiger till betyd-
ligt högre belopp, än den förlust, som arbetsgifve arne göra
genom att deras fasta kapital ligger obrukadt. - Allt kapital
har. derför en stor öfvervigt öfver arbetet, ty egaren till
kapital har under den närmaste tiden medel för tillfred-
ställande af de dagliga behofven. Det är svårare för arbe-
tet att icke få sysselsättning än för kapitalet. Sant är, att båda
behöfva hvarandra för att erhålla någon inkomst, men ar-
betet representeras af lefvande varelser med tvingande be-
hof, hvilka drifva menniskorna till att arbeta på snart sagdt
hvilka vilkor’som. helst. - Detta ligger helt och hållet i ka-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
