Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11—12 - Moderna verldsförbättrare. Henry George, af Karl af Geijerstam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
864
en sak, hvarvid de intet kunna göra, och deras beqvämlig-
hetskänsla och kärlek till befrielse från förtänksamhet stäm-
ma i detta fall för ovanlighetens skull öfverens med reli-
gionens bud; med ett ord: fullständig ansvarsfrihet önskar
sig den stora mängden menniskor 1 detta hänseende. Men
dessutom vilja de så gerna hafva ett stöd i den nyare
vetenskapen: Och detta lemnar dem G. d. v. s. ’allt
hvad som göres dem behof. Verklig vetenskaplighet är
icke så starkt efterfrågad, det behöfs bara en liten smak,
en liten doft deraf. Genom hela sitt räsonnemang
borttager G. en vigtig förutsättning för att de konseqvenser,
som den Malthuska läran medför, skola kunna komma till
sin rätt. Det kan itke från någon synpunkt sedt vara lyck-
ligt att i allmänhet många barn födas inom äktenskapen;
jo, om man tror, att ett folks välmåga mätes af folkmäng-
den, hvilket är en gammal föreställning, som lefver qvar
från den tid, då krigen fordrade mycket folk till hären
men från någon annan synpunkt tror jag icke, man kan
förorda ett allt för stort antal barn inom hvarje äktenskap
Ett menniskopar kan icke gifva uppfostran åt flera än 2 å
3 stycken; d. v. s. en uppfostran, som sätter dem i stånd
att blifva fria och ädla menniskor. Samhällets lycka kräf-
ver mera af qvaliteten än af qvantiteten. Den Malthuska
läran inför som en moralprincip att icke föda för många
barn, men G. vill: återföra dessa förhållanden på en primiti-
vare ståndpunkt, som lemnar detta åt slumpen.
Jag tror derför, att förf. på det rent nationalekonomi-
.ska området gjort sig skyldig till ett dubbelt misstag: å
«ena sidan har han förbisett den sanning, som ovilkorligen
utgör Malthusianismens kärna, att i naturkrafterna finnes en
gräns för det antal menniskor, som kunna lefva ett lyckligt
lif; och å den andra förnekar han den öfvermakt, som ka-
pitalet har och hvilken sätter detta i stånd att utkräfva en
allt för stor andel af arbetets resultat. Visserligen gör han
ett försök att visa, det menniskans antal skulle tillväxa lång-
sammare, då hennes själsodling står högre, men detta bevis
är allt annat än tillfredställande. Han har mera uttalat det
som något att hoppas på, och innersta grunden till hans
hopp ligger i hans tro på naturens godhet mot menniskan,
men denna föreställning har allt för många gånger blifvit
motbevisad af vår erfarenhet för att vi dervid skulle kunna
fästa någon säkrare förhoppning.
RA
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
