Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11—12 - Moderna verldsförbättrare. Henry George, af Karl af Geijerstam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
cEamRERenE SOA tvenne er tet SO NE ENAS
865
Mot åtskilligt af hvad förf. säger i tionde boken
skulle jag vara mycket böjd att göra invändningar och
möjligen försöka en längre undersökning, om icke äm-
nets storlek derifrån afskräckte migsda to exv not
hvad han säger om menniskans oföränderlighet under ut-
vecklingen, och hans påstående, att det är den milieu,
som menniskan sjelf skapar som håller henne till-
baka. Hvarför skulle menniskan vara den enda organisk:
varelse, som icke utvecklats? Skulle det verkligen 1 me-
deltal icke vara någon skilnad mellan civiliseräde och oci-
viliserade rasers afkomma? Jag vill häremot endast fram-
hålla Galtons undersökningar om Englands store män och
deras afkomma. Galton indelar Englands betydligare män
i store och framstående; af det förra slaget räknar han
ungefär en på en million; af det senare en på tiotusen.
Ett barn ur hopen har således en milliondels eller en tio-
tusendels möjlighet att blifva stor eller framstående respek-
tive; genom undersökning af förhållandena har Galton
uppvisat, det söner till store och framstående män hafva
en fjerdedels möjlighet. Hvilken oerhörd skilnad i möjlig-
hetsgrad detta är, förstår en hvar, som vet hvad som menas
med en niilliondels möjlighet. Huru gränslöst orimligt är
icke också G:s förnekande af ärftligheten. Just med af-
seende på bag ets finesser mi ärker man - tydligast dess
verkningar. Förf. polemiserar mycket emot åtskilliga sl
ställare, som se utvecklingen främjas af det naturliga urv
let, gdh hvilka enligt hans påstående alltid utelemna de
faktum, att så många äldre folk hämmats i sin utveckling,
något, som de aldrig ’skulle bemödat sig om att förklara.
Som jag i min föregående uppsats nämde, kommer förf. till
det resultat, att de samhällsformer, som folket sjelf skapar,
blifva den egentligen orsaken till folkelk hämmade utveck-
ling. Det t återstår dock här en liten enkel fråga, som ovil-
korligen uppställer sig för en vetgirig eller nyfiken menni-
ska, vbch den lyder så: hvarpå beror det innerst, att folket
skapar sig dessa former, som äro så skadliga, och hvarför
kan det icke afkasta dem? Är folket orsaken till formerna
eller äro formerna orsaken till folkets skaplynne och inre
karaktär? G. säger å ena sidan, att folket skapar sina sam-
hälliga former, men å andra sidan, att dessa former hämma
folket i dess vidaré utveckling, men i så fall vore ju logiskt
ändock folkets skaplynne den yttersta orsaken till stagne =
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
