Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11—12 - Några samvetsfrågor för damerna, derjemte en historisk moderevy af d:r Emil Nilsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
399
Svårt, om ej omöjligt torde blifva att utforska roten och
första upphofvet till alla dessa egendomliga, vexlande, oftast ytterst
grymma och plågsamma anordningar modet mäktat ästadkomma.
Sannolikt stå några af dessa i sammanhang med tidernas reli-
gjösa och vidskepliga föreställningar, andra åter ha må hända varit
förenade med några inbillade hygieniska intressen, de flesta ha
dock för sin uppkomst att tacka några tillfälliga konventionella regler
och föreskrifter, utfärdade af någon på något sätt öfver mängden
stående imponerande personlighet. Fruktan för att vara enstå-
ende, ett så allmänt och för menniskan genomgående drag, samt
begäret att efterapa har sedan föranstaltat om den hastiga och
vidtutsträckta utbredningen. Då dessa mera direkta ingrepp på
menniskokroppen emellertid alltid voro af den beskaffenhet att
de en gång etablerade: ej så lätt, oftast omöjligt, kunde undan-
rödjas, kunde ej heller vexlingen från tid till tid blifva så stor
utan måste samma prägel bibehållas åtminstone under en lifslängd
och generation.
Om vi nu börja med håret och andra bihang till huden så
ligger nära till hands att modet här fick ett särdeles tacksamt
fält i och för utvecklingen af sin vexlande nyckfulla herskare-
makt. Lättheten hvarmed håret låter behandla sig efter de mest
varierande metoder var allt för lockande för att kunna förbigås.
Oräkneliga ha också variationerna varit allt ifrån paradisets natur-
liga enkelhetsperiod intill våra dagar, som omisskänneligt tilhöra
pannluggens markerade tidsskede.
Icke blott i afseende på längden och uppfästningen utan
äfven i afseende på färgen ha modets fordringar kraftigt gjort sig
gällande. På åtskilliga trakter i Sydamerika samt annanstädes
fick den här allmänna svarta färgen naturen satt på håret vika
för en ljusgul eller ljusbrun färg, som modet föreskref och som
framstäldes ur de sönderstötta koraller hafsstranden lemnade som
byte. För ej så längesedan, för att förbigå många andra exempel,
rar ett konstfärgadt rödt hår, pudradt med något glittrande ämne,
på högsta modet i de parisiska salongerna, och något längre till-
baka i tiden måste hvarje 1 societeten presentabel person se ut
som en mjölnare i håret. Färgningen af håret är sålunda ej någon
egendomlighet för särskilda menniskoraser, fastän måhända Syd-
amerikas vilda stammar varit européens föredöme och läromästare.
I de tropiska länderna rakas ej sällan hufvudet och på flera trak-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
