Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11—12 - Några samvetsfrågor för damerna, derjemte en historisk moderevy af d:r Emil Nilsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ve
+
903
bördor, dels derför att: denna ansågs åstadkomma: ett modigare
sinne och större uthållighetsförmåga i deras blodiga fejder. I
Frankrike, England och Sydtyskland har detta förderfbringande
mode herskat under långa och ej så aflägsna tider. Ännu i dag
han man påträffa isynnerhet i Normandie qvinnor med en lång-
sträckt sockertoppsliknande hufvudskålsform som leder sitt ursprung
härifrån. I trakten af Toulouse var denna omgestaltning så all-
män att den i Frankrike fått namnet »déformation Toulousaine >».
I Afrika och Australien lär man deremot ej kunna spåra ett
dylikt tilltag. Mer eller mindre svåra rubbningar från hjernan
och inom det intellektuela området blifva alltid en följd af detta
brott mot naturen.
Hos nutidens civiliserade folk är modets angrepp mot huf-
vudet lyckligtvis inskränkt till att medelst lösa bihang såsom
chignonen, lösvalkar och vidunderliga hufvudbetäckningar ge huf-
vudet den form och det utseende som modet i ständig vexling
anbefaller.
Hvad slutligen extremiteterna, armar och ben beträffar så
ha, synes det, händerna framförallt intagit ett slags frälsetillstånd
från dessa modebördor. Följderna af ett brott mot handens och
fingrarnes funktionsmessighet äro också under alla existensförhål-
landen allt för påtagliga och kännbara för att icke dessa organer
skulle i det längsta bevaras för modets påhitt. Bruket att såsom
ett slags symbol för vördnad och ett löftes helgd etc. afbugga
ett eller flera af venstra handens fingrar har dock förekommit hos
några amerikanska indianstammar.
Har handen sålunda kommit undan för temligen billigt pris
så har deremot foten, ej minst under” senare tidsskeden, fått offra
mycket på modegalenskapens altare. Den längst drifna ytterlig-
heten härutinnan träffa vi som bekant hos de kinesiska qvinnorna.
Icke blott inom societetens förnäma verld utan på sina ställen
inom alla samhällsklasser måste de arma kinesiskorna underkasta
sig en modets hjertslitande tortyr. Genom anbringandet af ban-
dager pressas nämligen den lilla flickans fot samman på så sätt
att hälen tryckes nedåt och framåt, de fyra yttre tårna upp under
fotsulan allt i akt och mening att förkorta foten till det minsta
möjliga. Under det första året måste det stackars offret under
våldsamma smärtor tillbringa sin mesta tid i sängen. Först sedan
muskler och nerver genom det fortsatta trycket förlorat sin käns-
lighet inträder ett slags smärtfrihet. Foten liknar, sedan modet
fullbordat sitt värf mera hofven hos ett af våra husdjur än en
menniskofot och gåendet är naturligtvis i högsta grad försvåradt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
