Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Vår konstitutionella utveckling efter 1865, af Fritz Krook - III. Efter tjugo år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lika som kronan sjelf b&de i Sverige och annorstädes i
sträf-vandet att bef&sta och utvidga sin makt tid eftns annan
begagnat sig af förbindelsen med Ub det ena in det andra
samhällsintresset, så ha äfVen intressena i alla tider sökt begagna sig af.
mer eller mindre öppna allianser med krönan, fbr att på <kt
sattet intaga platsen öfver andra och i denna tväkamp min die
förtänksamma intressen. Det är den. vanliga gången, att så länge
man behöfver hvar andra är mån också ifrig att både gifva och
taga hjelp. Sedan går förbindelsen lika som all annan jordisk
bräcklighet i sönder, och det är då icke alltid undersåtarna som
i främsta rummet finna sig hafva anledning att klaga. Mer ttn
ett krönt hufvud har, efter det att sådana allianser spelat ut sin
rol och maktens nominele innehafVare öfVergifvita af de fordne
vännerna, måst med den olycklige dana-prinsen klaga: jag är
infamt illa påpassad.
I Sverige behöfde helt visst icke stats^jenarnes deltagande
i representationens förhandlingar nödvändigt medföra de vådor,
man ’på andra håll befarar deraf. Men det står i allo fast, att
deltagandet med beslutande rätt och myndighet från den sidan
ieke i regeln bidrager till utvecklingens befordrande. Det är nu
en lärdom, som de senast gångna tjugo åren kunnat hinna att
gifva oss. De hafva äfven lärt oss att nya rättigheter gerna
bruka medföra nya anspråk. Ett franskt ordspråk uttalar detta
i en något annan form, som vi dock ieke skola upprepa.
Under detta års riksdag stäldes vid ett tillfölle till en . af
konseljens ledamöter en formlig interpellation om huru vida man
icke tänkte vidtaga sådana åtgärder med * emhetsmannabildningen,
som . kunna finnas lämpliga för embetsmännens vidsträcktare
deltagande i lagstiftningsarbetet. Om detta skall hafva någon
mening alls, måste det mena att man vill i någon ännu icke
formulerad utsträckning flytta den lagstiftande myndigheten öfver till
dessa den verkställande maktens underordnade organ, hvilka
hittills i hvaije ordaadt statsäystem afisetts såsom sådana vara till
uteslutande för att biträda med -de redan stiftade lagarnas
hand-hafvande. Man förvånas när man hör ett sådant yrkande
framställas af en gammal lagkunnig man, som i alla händelsBr
tillräckligt länge deltagit i riksdagsarbetet, för att kunna ha lärt
hvad. som är den ena partens befogenhet och hvad. som är den
andras, och hvilken part som i visit fall icke har någon
befogenhet allé.
Eller ett annat exempel. Här har förut talats om
hvarifrån ledamöterne af den svenska konseljen i regeln icke anses
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
