Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Vår konstitutionella utveckling efter 1865, af Fritz Krook - III. Efter tjugo år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Orsaken till denna iaskvänkaing i de af kronan kflönade
tjenstemännens medborgerlig» rättigheter kan ieke vara mer än
en och har äfven många gånger blifvit offentligen uttalad: Man
har fruktat och under vissa förhållanden helt säkert icke utan
skäl, att de, som för sitt uppehälle voro beroende af den ftasta
statsmakten, icke sknlle med tillräcklig frihet kunna deltaga i
kontrollen öfver denna makts åtgöranden. Man har fruktat att
de skalle komma att verka såsom kronans utskickade i den
folkvalda representationen, och i andra fall att kronan genom
beståendet af indrägtiga tjenster skulle kunna inverka på en eller annan
representant. Vid två särskilda tillfallen, när denna fråga under
det senaste århundradet varit före i det engelska parlamentet,
har också dp aflönade tjenstemännens Okade antal i underhuset
betraktats såsom liktydigt med ett ökande af kronans otillbörliga
inflytande. Så behandlades förhållandet i den ryktbara
resolutionen om att kronans inflytande i parlamentet har ökats, håller
allt fortfarande på att ökas och bör inskränkas, hvilken från slutet
af förra århundradet bildat epok i den engelska statsrättens utr
• veckling, och samma syfte med ungeför samma form bade den
resolution Brougham fyrtiotvå år sednare föreslog i samma
församling.
Det var heller icke någon kompliment den konservativa
oppositionens en gång så högt uppburne ledare på det gamla
rid-dårhuset gaf våra embets- och tjenstemäns sjelfständighet, när haa
af den omständigheten, att dessa klasser af medborgare enligt
hans åsigt i den nya representationen ioke skulle få all den del
af makten som vederborde, häraf drog den omedelbara slutsatsen
att konungamakten heller icke skulle kunna gent imot denna
representation intaga den ställning den borde.
Detta var emellertid endast, fast i rakt- omvänd ordning,
samma betraktelsesätt, som på andra håll ledt till tjenstemännens
principiela uteslutande ur riksdagen. Det visar också huru
ovil-korligt nära förbunden tanken på statstjenarnes inflytande i
folkrepresentationen öfver allt är med tanken på att detta inflytande
uteslutande skall komma kronan till godo.
I Sverige fans också en ann^in anledning att frukta härför,
den nämligen att detta nya samhällslager skulle för sitt eget bästa
söka ett stöd hos kronan, bjudande tjenster för återtjenster o. s.«v.
förordningar, afsedda att upplysa myndigheterna i andra land om våra.
förhållanden och inrättningar, lenina så mycket öfrigt att önska både i
fråga om stil och innehållets trogna återgifrande, att han för sitt aitoete
måst låta utföra andra och bättTe översättningar af Bimma urktmder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
