Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Operarevy, af Volontaire
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stockholms teatrar.
i.
Operarevy ’
af
Volontaire.
Kgl. Stora Teaterns förnämsta repris noder senhösten
utgjordes af Richard Wagners »Lohengrin
Icke kan man beskylla vår hufvudstadspublik för ensidig
Wagnerism, men faktam är likafallt att denna opera hör till
samma allmänhets mest förklarade gunstlingar. Hvarken »Rienzi»
eller »Tannhäuser» — fbr att icke nämna »flygande Holländaren»
— har haft att fröjda sig åt en sådan popularitet som
»Lohen-grin».
G erna medgifVa vi att denna förkärlek, såsom egnad
Wagners utan fråga mest konstnärligt fulländade tondikt, är fullt
förklarlig ur sjelfva operans synpunkt, men . . . men vi tro dock
att man mäste taga en annan vigtig faktor med i beräkningen,
framställningen, det vill här säga framställningens entusiasm.
Sällan hafva väl sångare och sångerskor varit så intagna
och hänförda af sina uppgifter, som då vårvintern 1874
»Lohen-grin» gick af stapeln på vår kungliga sångscen med Amoldson,
Arlberg och Fredrika Stenhammar i hufvudpartierna. Alla tre
dessa förträffliga konstnärer satte en ära i att uppbjuda alla sina
krafter till ett värdigt framförande af det af dem högt skattade
tonverket. De hade satt sig i sinnet att operan skulle göra
lycka, de inlade känsla och öfvertygelse i sina prestationer, med
ett ord — de favoriserade sina roler — och slutet blef, som
bekant, att allmänheten favoriserade operan.
Sedan dess har det stora arbetet genomgått åtskilliga skeden
på opera-scenen, alltid dock med Oscar Arnoldson som
titelpartiets hänförande och hänförde tolk. Utmärkta framställningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
