Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2—3 - Ett stundande jubileum (Svenska Akademiens hundraårsfest)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
der hafva fyllt sin plats lika godt som konstnären
Scho-lander i konstakademien. Men hans skalderykte var lika
stort hos Sveriges folk, fastän han icke satt på någon af
de aderton stolarna^.
Elias Sehlstedt, f. 1808 f 1874. Ur den
lefnads-teckning, som utgör inledningen till femte delen af
»Samlade sånger och visor af Elias Sehlstedt», låna vi följande:
»Vi hafva inom vår literatur många berömda, många
klassiska namn, om hvilkas odödliga värde och förtjenst
det skulle kunna synas som ett majestätsbrott att ett
ögonblick tvifla. Och likväl, när
det kommer till denna
obevekliga kritik, som skiljer
mellan guld och förgyld koppar,
mellan lefvande blommor,
upp-spirade ur naturens varma och
innersta sköte, och eftergjorda
vaxblommor, då frågar
ironi-kem: hur mycket håller
prof-vet af allt detta?»
Sehlstedt kan visst icke
räknas till de »klassiska»
namnen. Han var icke alls
akademisk*. Hans publik var den
stora allmänheten. Hos honom märkas inga snilleblixtar
— så vanliga hos Sv. Akademiens ledamöter — men till
ersättning finner man hos S. ingen efterbildning af
konven-tionela europeiska mönster, en efterklang utan lif, en
fra-seologi utan kärna, en gestikulation utan öfvertygelse, en
smärta utan nerver och ett löje utan själ. Vid tanken på
så mycken utmärglad och gulblek sentimentalitet, som här
* Detta borde dock icke gält som skäl, att ej Sv. Akademien skulle
kunnat hedra sig sjelf med hans inval. Jemför t. ex. förhållandet med
Yalerim som fick inträde bland de Aderton.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
