Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2—3 - Ett stundande jubileum (Svenska Akademiens hundraårsfest)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att 18 så qvalificerade personer borde finnas bland ett par
millioner menniskor, men senare dagars erfarenhet har visat,
att han icke upptagit antalet för lågt. Man tycks
åtminstone på de sista tiderna, oaktadt folkmängdens tillökning,
haft stor svårighet att fylla de ledigblifna platserna — ett
faktum, som vore oförklarligt, derest man ej finge antaga
att salig erkebiskop Rosenstein hade rätt, då han yttrade:
»Det är en stor men beklaglig sanning att, huru många
menniskor som födas till verlden, äro de dock flere, som
skiljas derifrån.» Akademiens ändamål synes i
stiftelseurkunden vara, att »arbeta uppå Svenska språkets renhet,
styrka och höghet» och vidare att utarbeta en »Svensk
Ordbok och en Grammatica.» Grammatikan har visserligen
sett ljuset och har till dato utgjort vårt vidlyftigaste om
ej derför bästa arbete i den vägen; men den torde väl
numera, i likhet med alla andra språkläror knappast kunna
anses såsom existerande efter det förfärliga grammatikaliska
¿Stockholms blodbad», som herrar F. Borg och N. Persson
nyligen anstält, déessa befryndade syskonsjälar, som så
inner-ligt uppgått i hvarandra, att de till och med förneka
singu-laris af ordet stöflar. * Hvad åter angår akademiens
»Ordabok», så känner troligen den större allmänheten derom
föga mera, än historien om rektor Murbergs försök att
öfversätta incorrigible med oafbaselig, och denna anekdot
bevisar åtminstone att man en gång verkligen tänkte på,
att uppfylla stiftarens afsigt, ehuru förmodligen
oafbaselig-heten lagt hinder i vägen. Underligt är dock att, oaktadt
* Svensk Språklära af F. Borg och N. Persson (sedan Nordin),
skollärare i Stockholm. Första delen, formläran. (Andra delen utkom aldrig.)
Stockholm, på S. Magnus’ förlag 1849, 77 sidor. — Sid. 20 förekommer den
berömda upplysningen: »Somliga ord hafva endast pluralis»; såsom sådana
anföra författame bl. a. bräder, torfvor och stöflar. Med anledning af det
sista ordet gjorde C. V. A. Strandberg, i en i Friskytten införd recension,
en insinuation af samma slag som den förf. här ofvan tillåtit sig, och för
recensionen — som betaltes mfed 10 kr. — lär Talis Qualis köpt sig ett
par stöflar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
