Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2—3 - Ett stundande jubileum (Svenska Akademiens hundraårsfest)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Akademien redan haft 60 års födselvånda och under tiden
haft lika många »utexaminerade biträden», ändock intet
barn framkommit Man hade, tycks det, blott behöft
uppgöra arbetsfördelningen med ledning af medlemmames egna
namn, så att en hvar erhållit sitt namns begynnelsebokstaf
att utarbeta. Väl finnas bokstäfver, hvilka ej ännu hunnit
blifva representerade bland de aderton såsom: p. x. y. Men
för bokstafven p. har man ju den utväg öppen, att invälja
»Tidens» stora P.,* som säkert con atnore skulle egna sig
åt ett arbete, under hvilket han så ofta finge nöjet att sätta
p. före; och beträffande bokstäfverna x. och y., så har det
ju alltid bland de aderton funnits »obekanta storheter», åt
hvilka man kunnat uppdraga dessa båda. — Skulle detta
mitt förslag antagas, frånsäger jag mig på förhand alla
anspråk på prisbelöning, jag känner mig fullt belåten med
det glada medvetandet att derigenom hafva på en gång
befordrat akademiens ära och Gustaf III:s samt allmänhetens
hittills gäckade förhoppningar.
Det åliggande, som Akademien deremot fullgjort mera
berömligt än de bägge föregående, är det att »rena, styrka
och höja» svenska språket. Vi hänvisa endast till den äkta
akademiska stilen. På så starka vingar höjer sig här vårt
sköna tungomål, att en icke akademisk blir halfvägs efter,
och liksom det tarfvas starka lungor för att kunna inandas
den rena luften på bergshöjderna, så erfordras mycken
själsstyrka för att i längden kunna uthärda akademiens rena
språk. Ni, gode läsare, tror kanske i er enfald, att det
t. ex. går an att säga: »Wallin testamenterade penningar
till fromma stiftelser m. m.» Nej pass! på ett »rent» språk
heter det: »Vittnesbörden om hans omtanke och frikostighet
mot dessa föremål sträckte han utöfver lefnadens gräns
genom dc rika gåfvor, som hans sista vilja för de efterlefvande
* Professor Palmblad, flitig medarbetare i den konservativa tidningen
»Tiden*.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
