- Project Runeberg -  Ur dagens krönika : Tidstaflor/Månadskrift för skönliteratur, teater och politik / 1886 /
262

(1881-1891) [MARC] With: Arvid Ahnfelt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2—3 - Frans Hedberg: ”Svenska Operasångare”, anmäld af Volontaire

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

som på Linds. Hr H. knnde för att gifVa sina läsare någon
hum om saken åtminstone ha citerat någon af kritikerna från
den tiden, och han skulle då fått veta, att Jenny Lind i Norma
hufvudsakligen fårglade den elegiska sidan, månskenssvärmeriets
underbara poesi, den jungfruliga renheten och ädelheten, under
det t. ex. Giuditta Pasta utmejslade bilden till antik höghet
och imponerande majestät och Viardot-Garcia deri i all
synnerhet betonade den vredgade romarinnans förintande raseri och
tygellösa passion. Han skulle fått veta vidare att Jenny Lind
inom opéra-comique icke hade samma betydenhet som i den
seriösa operan och att detta vidrördes till och med här hemma,
då hon 1848 gaf Adina och Susanna i Donizettis och Mozarts
komiska operor. En betydande sida af Jenny Linds
konstnärs-skap negligerar hr H. deremot nästan helt och hållet: hennes
utomordentliga oratoriesång och hennes ännu snillrikare föredrag
af romansen och visan. Det är ingalunda teatersångerskan Lind
ensamt utan det underbart universella i hennes glänsande
begåf-ning som gör Lind till seklets förnämsta q vinliga sångars nille
Detta skulle betonats — låt vara också endast i ett kåseri.

I Mathilda G el ha ars biografi förekommer följande lustighet.
Hr H. »minnes mycket väl» med hvilket skalk akt i gt behag etc.
etc. fru G. sjöng »Adinas bekanta cavatina»: Några halffc
förstulna blickar o. s. v. (Kärleksdrycken). Vidare »minnes» lir
H. ot;k att hon försäkrade »den blyge och försagde älskaren»:
>Ty min blick är kärleksdrycken, och receptet har jag liär*,
och detta med -mycken skälmaktighet», med »lekande betoning».
Det var ju mycket näpet, men det faller sig emellertid så galet
att »Adinas bekanta cavatina> hvarken varit, är eller kan bli
någon > cavatina», utan är helt enkelt Adinas parti i en duett
Och denna duett sjunges till råga på all olycka alls ej med
eller ens inför »den blyge och försagde» utan med den
underbare doktor Dulcamara och är väl närmast att betrakta som en

— lyckad — efterbildning af Rosinas och Figaros kända duett.
(Barberaren). Det är svårt att »minnas mycket väl» på hr H:s
manér, som synes.

I Vilhelmina Gelhaars biografi gör hr H. en hittills
oerhörd distinktion mellan glada» och »allvarliga» partier. Sedan
han till den förra kategorien mycket riktigt räknat Rosina, Svarta
dominon, NUrnbergerdockan, uppräknas bland de senare Adina
i kärleksdrycken och Marie i Regementets dotter, Susanna och
Hvita frun! Beskrifningen på samma sångerskas Rose Friquet
uppehåller sig nästan uteslutande vid toiletterna, och det lilla

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:31:07 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urdagkron/1886/0264.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free