Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Henning Hamilton, politisk studie af Marcellus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skapet i Första kammaren till allmänt beklagande för alla
dem, som högt värderade den framstående mannens
verksamhet. Nu följde ock ett skådespel, som väl Sverige
icke i detta århundrade bevittnat. Det ena efter det andra
af de vigtiga embeten, som blifvit honom anförtrodda,
fråntogs honom; det ledamotskap, han egde i mångfaldiga
akademier och lärda sällskap, fceröfvades honom, och en
annan gjorde i de aderton vittras areopag sitt inträde
utan att behöfva hålla minnestal öfver sin företrädare; den
serafimerkraschan, som i så många år prydt hans bröst,
frånrycktes honom, och man bestyrde om att äfven de
utmärkelser, med hvilka främmande monarker heflrat honom,
återtogos af de respektive gifvarne. Korteligen den man,
som med allt skäl räknats till våra yppersta, begrafdes
under en hög af instörtade värdigheter. Den fysiska död,
hvarpå allmänheten kort förut varit beredd, föregicks af
en vida mer uppskakande och fruktansvärd, den moraliska,
och den fallne statsmannen gick i evig landsflykt for att i
främmande land tillbringa återstoden af sitt en gång så
lysande, men så sorgligt ändade lif, och der fjerran från
sitt fosterland dö.
Hvadan detta?
Många dunkla rykten voro i detta afseende i omlopp,
och man talade om, att grefve Hamilton, då för honom
allt var förloradt, begagnade sig af den brorsons namn,
för hvilken han varit förmyndare, till att förskaffa sig
penningar; men denna sak lär väl aldrig blifva klar, och jag
vill icke rifva upp den ur glömskan. Två ting äro dock
vissa, det ena att grefve H. aldrig blef förvunnen till något
som helst brott, ehuru den gamla regeln, att der ingen
åklagare finnes, der finnes icke heller någon domare, ej
här fick tillämpas, utan straffet gick i väldigaste mån öfver
den ej åtalades än mindre dömdes hufvud. Den andra
sanningen härvidlag är, att grefve H. aldrig gjort sig
skyldig till någon som helst förseelse mot det allmänna, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>