Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Tvenne sånger ur En samhällsförbättrares saga. Ofullbordadt epos i tjugofyra sånger (Hjeltedikt i tre sånger om Le Sénateur de Suède), af Scævola den andre - Femtonde sången. Före drabbningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Man tror ju mina ord i andra kammarn,
Den starka kammaren, som makten har;
Jag samlar bönderna på Grand Hotell
Och hvad jag bjuder är dem alla lag.
Hur underbart att alla tro på mig,
Att till min visdom alla hylla sig.
O stolthet, att den underbara gåfvan,
Förtroende, har unnats mig från ofvan.
Ja, underbart i sanning! Mången gång
Var dock min gerning icke särskildt egnad
Att väcka den orubbeliga visshet
Att för det helas väl jag ensam stred.
När jag förfäktade det tiodubbla,
Af hvilket jag var ensam fabrikör,
Man kunde lätt dock kommit på den tanken
Att för min egen del jag skref och stred. —
Men ingen trodde det — jo, kanske en,
Min namne, J. W. Smitt, som alltid var
Likt en Thersites emot mina planer.
Men hvad betydde väl hans lömska funder
Emot mitt rena uppsåt, seger vann
Jag då som jemt!
Jag minnes ju så väl
Hur »ringar* stampades ur jorden upp,
Arbetarhärar uppå tiotusen,
Som lystrade mitt bud, min minsta vink,
Så länge jag min kassa öppen höll.
En klubba lofvade jag skänka dem
Af ¿benholts, med silfver rikt beslagen
Och löftet togs med tacksamhet emot —
Det ryggades, än seni Olydnad bör
Bestraffas exemplariskt, och de lydde
Ej som de borde — men hvad gjorde det.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
