Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Tvenne sånger ur En samhällsförbättrares saga. Ofullbordadt epos i tjugofyra sånger (Hjeltedikt i tre sånger om Le Sénateur de Suède), af Scævola den andre - Femtonde sången. Före drabbningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men vänta! sextitusen gaf jag gladt
För Vasatrissan, för Nordstjernan kan
Jag gifva hundra, ty jag har förtjent
Millioner fem, och fastän jag förlorat
På svindlare och skojare en del
»Så har jag ändå ej så litet qvar».
Och när jag sitter väl som direktör
Uti vår nya riksbank kan jag snart ^
Med adelsvapnet krönas.
Redan är
Med våra äldsta ätter jag befryndad
Och vännen Jansson ser på mig med vördnad
Och kallar mig emellanåt »ers nåd».
På riddarhuset hänger jag min sköld,
I midten en retort, i kanterna
Buteljer och en vy af Reymersholm
Det vapnet är i sanning fosterländskt
Och eget vore det om jag ej blefve
Dermed friherre fbrst och sedan grefve.
Och har jag sedan med tillräcklig verve
Betonat alla byråkraters brister
Och granskat hvar onödigt bortskänkt skärf,
Hvem vet om ej jag som finansminister
En dag skall helsas.
Och hvem vet om ej
När jag, som sagdt, har hunnit blifva adel,
Jag inom kort skall sitta på den plats
Som än, tyvärr, beklädes af Themptander,
Hvem vet!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
