Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Ännu en törnekrans åt den hundraåriga (Svenska Akademien), flätad af henne sjelf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fullfölja det vidlyftiga och stora verket. Att det minst varit
penningar, som fattats, torde i vårt förra häfte vara
tillräckligen upplyst
Till att smida, medan jernet var varmt, hade akademien
så mycket mera haft anledning, som Beskow ej stod ensam
i den nu omtalade värfningen. Äfven författaren af svenska
språkets lagar hade sina blickar riktade åt samma håll,
såsom redan följande bref af den 10 December 1850 utvisar.
Rydqvist utlåter sig deri bland annat:
»Jag är mer än tacksam för gåfvan af det påböljade
Ulfi-lanska verket, som gör heder åt vår torftiga filologiska literatur.
Af många omstäudigheter tvungen att ej för mycket förlöpa mig
utom det af mig odlade fältet, det skandinaviska, för sig redan
omätligt, är jag icke i tillfålle att med behörig sakkännedom
uppskatta i alla enskildheter ett verk som detta, hvilket också
troligen endast i Tyskland kan erhålla en sann vetenskaplig
pröfning, men den sjelfständiga och sorgfålliga forskningen, det
klara, skarpsinniga och flärdfria i behandlingen ligger dock för
alla i dagen. Af hjertat önskar jag, att skriftens värde må af
tillförlitliga domare snart blifva i hela sitt omfång undersökt,
och författaren deruti finna sin förtjenta belöning. Det var
mig derföre ett nöje, att kunna genom Baron Manderströms
benägenhet med Minister-posten tillsända Grimm det mig
öfver-sända exemplaret till honom.
Ehuruväl jag naturligtvis förenar mig med andra i den
önskan, att det påbegynta arbetet må vinna sin fullbordan, kan
jag likväl ej tillbakahålla en annan, den nämligen, att få eröfra
Författaren åt den Svenska språkforskningen, som, efter
vetenskapens nu vunna utbildning knappt vidrörd, behöfver fleres
samlade krafter, för att en gång kunna något komma i bredd
med den Tyska verksamheten för modersmålets vetenskapliga
granskning.
Herr Adjunkten är en af de få, om ej den ende, på hvilken
jag i detta afseende sätter någon förhoppning, på grund icke
blott af den ofvan ifrågavarande skriften, men äfven några andra
vetenskapliga afhandlingar.
Sjelf behöfver jag inom grammatikens fålt någon, som kan
fortsätta, fullända, förbättra hvad jag försökt*, först på
sjukbädden blifven språkförfattare och alltid hotad af helsotillståndets
vacklande. Jag har gjort betydliga samlingar, men får kanske
* Sällsamma anspelning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
