Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Ännu en törnekrans åt den hundraåriga (Svenska Akademien), flätad af henne sjelf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ej upplefva deras begagnande för arbetets fullständiga utförande.
Dessutom bar lexikografien föga framskridit sedan Ihre, efter
efter bvars dagar likväl den strängt vetenskapliga behandlingen
af de Germaniska språken först inträdt. Således är äfven här
omätligt att göra, oeh lagrar att skörda, särdeles fbr den som
till en verksamhet åt detta håll eger en så ypperlig grundval
som möso-götiskan, fbr att ej tala om Sanskrit. Detta är. hos
mig mer än en fbrflugen tanke, en verklig mening, grundad på
öfvervägande af flere omständigheter. Visserligen är i vårt land
ringa utsigt till uppmuntran fbr det vetenskapliga lif, som finnes
utanfbr den akademiska katedern; men tiden är i denna del
ändå något bättre än den näst föregående.»
Några månader senare tilllägger Rydqvist ytterligare:
»Jag förnyar min lifliga önskan, att Utgifvaren af Ulfilas ej
må fbrtröttas i detta vigtiga och hedrande arbete; äfvensom jag
icke kan ännu helt och hållet undertrycka förhoppningen, att
den lediga tid, som kan vinnas från fortsättningen af detta verk,
mä egnas åt studium och forskning af modersmålet, hvilket är i
stort behof af en så grundlig och skarpsinnig lingyist.»
Samma tema upptages ånyo uti ett bref af den 14
Februari 1854, deri Kydqvist yttrar:
»När Cod. Arg. hunnit utkomma, vore mer än önskligt, att
dess förtjenstfulla Utgifvare sedan sträckte sina forskningar och
mödor något in på det fosterländska området. Möso-göthiska,
s&som föremål för lingvistisk betraktelse, kan väl icke innehålla
myckel nytt, sedan Grimm, Boppt Gabebuts, Loebe m. fl. derpå
länge öfvat sin skarpsinnighet. * Den jemförande
språkforskningen, när man sträcker sig utom det Germaniska fältet, är natur*
ligtvis outtömlig, och innehåller ett alltid tacksamt ämne. Men
dä en verklig språkforskare är hos oss så sällsynt, behöfver man
vinna honom för fosterlandet närmast. Och huru mycket är ej
hos oss ogjordt! Säve är klen till lielsan och tyckes arbeta
lftngsamt. Sjelf har jag på min bana ej hunnit halfvägs. Svenska
Akademien väntar egentligen på en äkta lingvist, ty för det
* Kunde Rydqvist verkligen på allvar yttrat sig så, sä måtte det
hafva legat rätt mycket sanning uti livad lian i ett bref bekänner, att
han med sitt jemförelsevis mera praktiska språksinne icke gjort till någon
hufvudsak för sina forskningar frågor af strängt teoretisk natur, som icke
egde beröring med modersmålet. Men hade ej så varit, hade Svenska
språkets lagar kanske ännu varit oskrifna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
