Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Det unga Sveriees senaste vitterhetsprodukt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bilden? Om det å ena sidan — den, mot hvilken skildringen
i »Erik Grane» är riktad — varit brist på utvecklad qvinlighet
att »som i romaner och pjeser» lemna den man, en qvinna
älskar, då hel hängifvenhet åt honom är hans enda räddning från den
ofrihet under hvilken han lider, så har det dock varit på rätta sidan
som qvinnorna härvidlag felat. Blir mannens sedliga renhet för
dem en likgiltig sak, skola mäns bekännelser af den art Erik
Granes i framtiden bli mötta som hans — då kunna vi söga
farväl åt hvaije hopp om en sedligt höjd mensklighet, och då är
det meningslöst att i dessa ämnen skrifva böcker falla af
nutids-smärta och framtidshopp, som »Erik Grane«.
Det är ingen af de föregående skildringarna, som gör »Erik
Grane» till »en osedlig» bok. Men för den, som icke förstår att
Erik Granes slutbref är en, å sin sida ensidig, reaktion mot en
af qvinnorna och Björnson predikad hyperidealism inom det
erotiska, skall detta bref göra »Erik Grane» till en reaktionär bok
jnst med afseende på den utveckling, som är bokens
genomgående förhoppning.
Hvad för öfrigt sjelfva upplösningen angår, att Erik i en
fart får sig en bruksplats och kan gifta sig, så är detta ett med
afseende pä svenska förhållanden ej särdeles »realistiskt» drag.
Om icke »Erik Grane» annars hade lemnat ett alltför pinsamt
intryck skulle det kanske varit mera sannt att låta den för
rabu-listiska åsigter misstänkte unge mannen gå brödlös, mera
konse-qvent i en mot vårt sociala lifs missförhållanden riktad bok.
Ty konseqvensen af vårt osjelfständiga skol- och universitetsväsen
är att dana en stor klass, som tiger och får äta, samt en mycket’
liten, hvilken svälter och får tala.
Och våra svenska förhållanden hafva en stor förmåga att
ge kontinuitet åt slentrianen. Vi dela med våra grannland lotten
att vara bland de eftersta inom kulturen i den meningen, att det
icke varit i norden som tidehvarfvens stora tankar blifvit tänkta,
som de verldshistoriska rörelserna böljat. Tvärtom kommer allt
sent och svagt till oss, och om vi slippa att bli våldsamt
uppskakade, så bli vi heller icke tidigt väckta, äro ej med om
daggryningarna i de stora landen. Norge, Danmark, i viss mån
också Finland hafva alla haft politiska förhållanden af mera
eggande och klargörande art än våra, och deri är alltid en hjelp
för små land i att icke stagnera; Danmarks krig och dermed
sammanhängande erfarenhet, Norges häfdande af sin unga
sjelf-ständighet hafva medverkat till deras literära nydaning på ett
sätt, som redan samtidens literaturgranskning kan påvisa. Vi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
